Første Nordiske Elektroteknikermøde i København 1920

74 fär 25 p:ct. av året. För tyska Nordsjökusten är mot- svarande värde ungefär 40 p:ct. och för Östersjökusten ännu något högre. Den kurva, jag återgivit i fig. 1 över vinden vid Hållo fyr, har jag åstadkommit genom grafisk sammanställning av statistik från Meteorologiska centralanstalten i Stock- holm. Primäruppgifterna äro baserade på mätning med anemometer 3 gånger per dygn (morgen, middag och kväll). Den tyska Statistiken grundas på diagram, själv- registrerade med Fliess’ apparater och äro sålunda att anse som synnerligen exakta. "Vse/r. Emellertid bör framhållas, att vindstyrkan är avse- värt större högt över marken än lägre, »die Hütte« anger t. ex. en ökning av vindstyrkan intill det dubbla 100 ni över jordytan. Vindens energi. Räkna vi ut levande kraften (rörelseenergien) hos den luft, som per sekund passerar en yta av 100 m2 vinkelrätt mot vindriktningen, och angiva siffran i kilowatt, erhålla vi effekten E = 0,062 v3, då v betecknar vindhastigheten i m/sek. I Fig. 2 har jag låtit räkna om varaktighets- kurvorna för vindstyrkan vid Hållo fyr och i Bromberg på så sätt, att abscissan anger tid i timmar och ordinatan effekt per 100 m2 i kilowatt. En planimetrering av dessa ytor ger till resultat, att vindkraftens energi per 100 m2 vid Hållo utgör ungefär 420 000 kilowatttimmar per år. Utesluter man den del av ytan, som ligger ovanför 150 kW effekt, som säkerligen aldrig kan bli fråga om att utnyttja, återstå dock c:a 320 000 kWh per år. Diagrammet för Bromberg innehåller, om man skär bort all energi utöver den, som motsvarar mer än 8 m vindhastighet och all energi vid mindre än 2,5 m vind, ungefär 47 000 kWh. Vi kunna alltså fastslå följande: Den av vinden medförda energien är i trakter, d ä r m e - teorologiska genomsnittsforhållanden råda, omkring 50 000 kWh per 100 m2 och år, men i kusttrakter väsentligt högre, på B o hus 1 än s ku s t en t. ex. upp till mer än 4 00 000 kWh1). ]) Uppgifter, lämnade vid Ørstedmotet av O. Engholm giva ungefär samma resultat tor Jylland, Det är nästan förbluffande stora energimängder, vin- den för med sig. Såsom jämförelse kan nämnas, att i stä- derna det totala årliga energibehovet för belysning, kraft och spärvägar brukar ligga mellan 100 och 250 kilowatt- timmar per invånare. På Sveriges västkust medför vinden alltså per kvadratmeter så stor energimängd, som behövs för nyssnämda ändamäl i städerna för 17 ä 42 personer. <9 /ooo 3Oo o 5 Ooo yooo 3/50 77mmar- Fig. 2. Vindeffekt per 100 m2 uttryckt i kilowatt. Varaktighetsdiagram. Min uppgift är nu att söka klargöra, till ungefär vil- ket lägsta pris per kWh, man med nutida hjälpmedel har utsikt att kunna tillgodogöra en del av dessa energimäng- der, och i vilken utsträckning detta kan ske. Fordringar på en vindmotor. Det mål, man bör eftersträva vid utförandet av en vindkraftanläggning, är givetvis, att den producerar energi till lägsta möjliga kostnad per energienhet. Däremot har man icke anledning att i och för sig eftersträva något maximum av verkningsgrad. Naturkraften finns ju dispo- nibel i överflöd. För att lägsta produktionskostnad för energien skall erhållas, måste summan av fasta och lo- pande årskostnader för anläggningen bliva ett minimum, räknat per producerad kilowatttimme. De löpande drift kostnaderna, d. v. s. personal- och underhållskostnaderna, måste man uppenbarligen hålla så nära noil som möjligt, vilket givetvis bör åstadkommas genom automatisk drift och användandet av sådana material i maskineriet, som kräva minimum av underhållskostnad. Lägsta möjliga pro- duktionskostnad för kraften erhålles sålunda, om man inriktar sig på lägsta möjliga anläggningskostnad per pro- ducerad kilowatttimme, dock med användande av sädana material, som icke fordra nämnvärda underhållskostnader. Jag förutsätter, att hela vindmotorn utföres av galvaniserat stål. Man kan uttrycka samma sak så, att den b ä s t a vindmotor n på en given plats är den, som utan nämnvärda driftkostnader, per 1 000 k r. i anläggningskapital produce- rar den största energimängden per år. Bland de frågor, man har att sårskilt studera för att komma till klarhet om vindkraftanläggningarnas möjlig- heter, vill jag framhålla de följande: