Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

SEKTION VII 205 n i n g a r. Afloppsledningar. Vattenl'örbrukning % af ter. ster. ratten- u oJ d Vattenlcdnings- vallncls temp. Vallenafgift d fritt fall = f. :lring = u. tö ll « « II c o Biledninger fränenskild egendom pr ind. o. dygn1) riser i da torn randpo ntliga ’ stare. ittenmä Första anlägg- = II Ej oblig. = e.o. Oblig. = o. pr. år m8. max. 1. med. 1. min. I. Antal ser bebygg« Antal b Antal ofTe ka < Antal v£ max. C°. min. C°. lör hushälls- förbrukning. enligt mätare kr. pr in3. ningsår. Utlopp mei Uppfor« Gemens: Sepai med hufvud lås = x direkt ank gatunät = 2 604 994 123 — — — 450 — 31 375 — — ^2,00—0,80kr.pr.^ lusen af tax.-v. 0,20 — f. g- — e.o. 100 000 101 82 60 — 33 5 1 6 + 15 + 3 1,£ 0 kr. pr. nun 0,20 — — — — — — — 50 — — 37 2 1 — — — 3,[ >0 » » » 0,20 — f. — v.l. e.o. 2024 565 157 136 115 100 240 7 14 140 + 17,5 + 3 ingen 0,20 1872 — 75 f. g- v.l. e.o. 160 249 122 59 22 94 77 2 3 14 + 9 + 7 3,00 kr. pr. rum 0,20 1893 — 94 f. g- — e.o. 54 635 50 40 30 100 42 — — 4 + 14 + o 3,00 » » » 0,20 1897 f. och 11 g- v.l. o. — — — — — — — — — — — — — — — — — — 41 000 32 000 — 37 67 — 9G 77 33 43 3 4 1 12 + 14 + 2 enL malning ingen 1,00 kr. pr. rum 0,20 0,07 1895 f. f. f. g- g- g- v.l. v.L e.o. 11 153 346 152 101 61 100 1 495 83 82 1 352 4- 20,5 + 1'1 2, 30» » » 0,20 — f. g- V.l.«} e.o. 35 425 82 42 17 70 51 1 1 4 + 7,8 + 6,8 3,00 » » » 0,20 1899 f. g- vl. e.o. 846 710 235 155 67 52 135 25 9 38 + 17 + 0,3 ingen 0,19 1878 f. g- V.l. o. 92 227 59 39 19 80 30 68 — 3 10 4- 12,6 + 5,1 3,00 kr. pr. rum 2,50 . » 0,20 0,27 f. f. sh | fcß v.l. e.o. 884 807 — 105 — 100 185 4 4 60 + 7 + 7 ingen 0,19 1874 75 f. g- v.l. — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 165 972 293 632 131 40(1 100 151 93 75 80 50 67 21 2b 74 119 74 7 2 3 8 2 IG 33 13 + I* + 25 + 3 + 2 ingen 00 kr. pr. rum ingen 0,19 0,20 0,20 1886 — 88 f. g- v.l. e.o. 324 000 56 47 37 144 8 4 22 + 11 + 7 2, 00 kr. pr. rum 0,20 — — — — — 56 244 233 VW 87 j 171 39 84 60 43 70 9S 33 10C 6 3 2 1 10 26 — 2, ingen 00 kr. pr. rum 0,12 0,20 1892 — 93 f. v.l. v.l. e.o. e.e ’ der, donna melod visat sig füllt andamålsenlig för åstadkommande af lämpligt vattcnledningsvatten i våra städer och samhällen, fastän den naturligtvis icke är i stand att hell och hallet borllaga råvattnets cventuella färgning eller sänka dess ofta höga sommartemperatur. Keinislia tillsatser för bortlagandc af den vanligen af humus-ämnen härrörande färgen hos en del af våra ytvatten hafva visserligen en och annan gång ifrågasatts, men så vidt jag vet aldrig i praktiken kommit till användning. Ej heller har »Andersons revolving pu- rifier« eller någon annan järn-fällningsnietod blifvit til- lämpad. Om vattnets roning medcis ozon har mycket skrifvits, och särskildt för Stockholms behof har delta förfaringssätt af entusiastiska beundrare anbefallts. Ozonisering af vattcnledningsvatten har dock hittills ingenstades i Sverige införts. För våra ytvatten, som innehålla jämförelsevis betydliga mängder vegetabiliska åmnen, skulle ozoniseringen blifva mycket dyrbar, enär för dessa ämnens förbränning åtgå stora myckenheter ozon, och säkerheten, att allt baktcriclll lif af ozonen dödas, är för öfrigt icke fullständig. Våra råvatten äro cj heller af så misstänkt art, alt icke den vanliga sand- filtreringen hitintills af fackmännen anselts lullt bc- tryggande. För en af Sveriges mindre städer, Vestervik, dar grundvatten skulle upphemtas ini sjelfva staden och på ringa djup under dess bebyggda yta, har ozon- metodens tillämpning nyligen ifrågasatts. I clt dylikt fall kan den målianda vara på sin plats såsom lug- nande sinnena och för öfrigt icke blifva allt lör dyrbar. Vid de stallen, dar den i utlandet fun nit användning, Wiesbaden och Paderborn, har det just varit hygieniskt misstänkta grundvatten, som skolat behandlas. Forekommer grundvattnet på tillräckligt djup, kan det ofta utan vidare användas. I Sverige liksom annor- städes är det emellertid stundom bemängelt med järn i en eller annan form och ej sällan med illaluktandc gaser såsom vätesvafla. Båda dessa störande inbland- ningar kunna dock som bekant i allmänhet lätt aflägs- nas genom vattnets luftning (»iltning«) på ett eller annat satt. Bland dessa satt må nämnas det, som tillämpas i