Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

224 SEKTIONSMØDER no. 4 läkt in till bottnet af filtrum, hvarigenom det filtrerade vattnet uppblandats med ofiltreradt sådant. Tab. II visar resultatet vid kombination af en reservoir med torfliltrum. Strömhastigheten var här högst 6 timmar och resultatet icke heller uppmuntrande. Tab. Ill och tab. IV visa resultaten vid kombination af 2, resp. 3 reservoirer med torffiltrum, och tab. V af hela apparaten. Vid sistnåmnda kombination äro resul- taten füllt tillfredsställande. Af tabellerna framgår vidare skillnaden i koncen- tration hos råvattnet under olika tider, ifrån i medeltal 388 under den regniga september 1902 till 998 under den kalla tiden i december. Under hela vintern varie- rade föröfrigt, som synes, råvattnets koncentration emel- lan 800 och 900. Detta är en koncentrationsgrad, som i allmänhet icke påtraffas annorstädes. Det af Dunbar behandlade råvattnet hade en koncentration af omkr. 400, och i tenipererade klimat torde detta vara niedel- värdet för kloakvattnets koncentration, dar samlings- systemet är infördt. Det är klart, att ju orenare råvattnet är, desto förr tillstoppas porerna i torffiltrum. For det i mina reservoirer renade vattnet har torfströflltrum fungerat i 10 å 14 dagar med småningom aftagande genomsläpp- lighet. Detta vore således gränsen för reningsmetodens själfverksamhet Efter denna tid bör filtrum afskum- mas 10 å 15 cm., d. v. s. så djupt, som fettet inträngt i porerna. Sålunda behandladt verkar Hitrum fort- farande lika bra som förut. Ett 15 cm. tjockt torf- strölager har visat sig hafva samma reningsformåga som ett 50 cm. tjockt lager, hvilket var det ursprung- liga i det af mig konstruerade filtrum. En påfyllning kan således tjena i omkr. en månads tid. Anmärkas bör, att i den mån, genoinsläppligheten minskas, filtrets formåga att rena vattnet tilltar. Ett nytt filtrum visar hos vattnet under några dagar en större halt organisk substans än hos ofiltreradt vatten. Detta beror naturligtvis på, att de lösliga humusämnena i torfven upptagas och afgå med filtratet. Detta in- verkar emellertid i intet afseende på vattnets hållbarhet. Då elt nytt filtrum sattes i gång, bör torfven bela- stas (t. ex. med lösa bräden och tegel), för att den icke må flyta upp, och afloppet bor tilistangas, till dess torfströet är väl genomdränkt af vatten*). Kölden har intet inllytande på apparatens gång. Råvattnet, som vanligen har en temperatur af + 15 °C., blef under vintern, äfven vid — 20 0 C. och därunder, aldrig kallare än +11 °C., och vid utloppet från filtrum visade vattnet en lemp, ej under + 6 0 C. Mina undersökningar hafva emellertid ledt till an- tagandet, att vi i Helsingfors helt och haltet skola kunna undvara torfströflltrum. Det är egentligen de fasta ämnena, hvilka aflagra sig vid kloakutloppen, som genoin sina förruttnande massor åstadkomma stank och obehag. Kan man från vanligt allalisvatten afskilja de fasta ämnena, och är icke vattenmassan, dit detta uttömmes, allt för ringa, så bör någon förruLtnelse- process i vattnet icke nier kunna komma till stånd, enligt de blandingsforsok, jag gjort. Jag har nämligen blandat allalisvatten, som passerat reningsapparaten, men icke filtrum, med Tölö**) vikens vatten i forhål- *) Försök att använda humusämnen såsom reningsmedel för kloakvatten hafva äfven af andra begagnats. I Rothe-Degenerska Kohlebreiverfahren får vattnet passera en blanding af i vatlen rifvit brunkol blandadt med järnklorid. Riensch vill låta silt från fasta ämnen befriade kloakvatten gå genoni ångkokt torfmull, och Frank har smått gjort enahande försök. Alla framhålla de, att humus- substansen bar finrifvas under vatten. Till hvad nytta är svårt att inse, ty ju finare fllterämnet är, dess mindre genomsläppligt är det. Enligt de niimda förfarandena bör filtrum ombytas så godi som dagligen. Frank tror, att man icke får vattnet att genointränga torfströ, om det icke finrifves under vatten. På sätt jag förfallt, föreligger ingen svårighet. **) Den vik, dit vattnet från kloaken, som passerar reningsstatio- nen, tommes. landet af 1 : 2, 1:5, 1:10 och 1 : 15. I intet af dessa prof, som statt en längre tid vid rumsvarme, har någon förruttnelse inträdt. Nu innehåller Toloviken omkr. 500 000 m3 vatten och står i forbindelse med hafvet genoin ett 75 ni bredt sund. Olika vattenstånd i hafvet och vindar göra, att vikens vatten icke är stagnerende. Med undanlag af i omgifningen af kloakutloppet är den öfriga vattenmassan i viken icke heller nu illa- luktande, hvarfor med största sannolikhet kan antagas, att, då kloakvattnet befrias från alla fasta ämnen och ånda till 40 % af alla lösta och i emulsion befintliga ämnen, någon förruttnelseprocess vid utloppet icke skall framträda. Visar det sig, att torfströflltrum, såsom jag vågar antaga, kan undvaras, biir apparaten fullkomligt själf- verkande för längre tider, och metoden således den enklaste och billigaste af hittilis kända för rening af kloak vatlen. Slutligen får jag framhålla, alt de olägenheter, man stundom funnit vid Septic Tank förfarandet, nämligen att vattnet redan i apparaten biir stinkande, icke visat sig vid det af mig använda systemet. Delta beror otvifvelaktigt diirpå, alt afloppet är kontinuerligt och strömhastigheten något större än vanligt. Man har således i fall af behof uti regiering af strömhastigheten och tillkoppling af torffiltrum för den hetaste årstiden medel att alltid förekomma denna olägenhet. VIII. Sektionen for Tilvirkning og Kontrol med Levnetsmidler (herunder Produktion, Behand- ling, Konservering af, Kontrol med og Under- søgelse af Levnetsmidler). Formand: Konferensraad J. C. Bänger. Viceformænd: Folketingsmand M. P. Biem, Danmark. Professor C. O. Jensen, Danmark. Medicinalraad Gusi. Kjerrulf, Sverrig. Dr. med. N. P. Schierbeck, Danmark. Stadskemiker M. Schmelck, Norge. Ingeniør K. Sonden, Sverrig. Magister A. Zilliacus, Finland. Sekretærer: Stadsveterinær S. P. Nystedl, Sverrig. Dyrlæge P. B. Pasmussen, Danmark. Dr. phil. Schmidt-Nielsen, Norge. Sektionen aflagde Besøg paa Kjøbenhavns Kvægtorv og Slagtehuse, Kjøbenhavns Kommunes Destruktions- anstalt, Detlefsen & Meyers Laboratorium, Steins La- boratorium, Landøkonomisk Forsøgslaboratorium, Mælke- forsyningen Trifolium, Kjøbenhavns Mælkeforsyning, Dansk Mælkekompagni, Beauvais’s Fabrikker, Claus Han- sens Pølsefabrik og Margarinefabrikken i Kastrup. Endvidere foretoges en Udflugt til Roskilde, Haslev, Bregentved. I Roskilde besaas Svineslagteriet og Dom- kirken. I Haslev, hvor der spistes til Middag, besaas Mejeriet Trifolium. En meget smuk Køretur foretoges over Bregentved, Gisselfeld og Villa Gallina.