Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

260 SEKTIONSMODER den nytta, därnied afses, om blott lämpliga metoder användas, behörig individualisering iakttages, och öfnin- garna icke utslräckas för lång Lid ål gangen. Val kunna några enskilda for svårae kroppslyte hindras alt deltaga i den allmänna gymnastiken, men befrielse lor allmän svaghet måste bortfalla. År ett barn så svagt, alt det icke kan fördraga lindriga aktiva gymnastiska roreiser, så är det också för svagt alt bivista öfriga lektioner, till dess tillståndet förbättrats. Ett väsendtligt villkor för gymnastikens nytta är, alt den öfvas i god, ren luft. I delta afseende stå verkningarna af gymnastiken i bestämd proportion till luftens renhet. Gymnastiska öfningar, hvilka genom det målt af kraft, hvarmed de utföras, framkalla djupa andningsrörelser, kunna i dålig, oren luft åstadkomma mer skada än gagn. Och otvifvelaktigt bör en del af den trötthet, den hufvudvärk, det obehag, hvaraf klenare barn angripas efter en gymnastiktimme, skrifvas pä luftens takning i gymnastiklokalerna. Slörsta nyttan kan därför väntas af gymnastik öfvad i fria luften, och borde delta göras till regel, då våderleken sådant tillåter. En delvis tackt gårdsplan, öppen på sidorna, vore för skolan, såval beträflande gymnasliköfningarna som för ett rail tillgodogörandc af friqvarterrta af stor betydelse. Beträflande luften i gymnastiklokalerna kan omsorgen om densamma aldrig bli för mycket noggran. Särskildt bör gyninastikläraren ålaggas såsom en embetspligt alt öfvervaka luftforhål- landena i denna lektionssal. Ett annal vigtigt medel för befordrande af den kroppsliga utvecklingen är, som redan nämnts, ordnade lekar i det fria. Granska vi helsotillståndct hos Eng- lands skolbarn, enligt de undersökningar, som blifvit utförda af dr. Francis Warner, då framgår, alt af 53171 gossar 20 °/0, och af 46855 flickor endast 15 °/0 voro behäftade med något kroniskt lidande, lal alltså, som äro betydligt lägre än de för våra nordiska lander anförda. Särskildt anmärkningsvärdt är ju, alt llickorna dar äro mindre angripna än gossarna, della olvifvcl- aktigt beroende på sundare uppfostringsprinciper. Vi se således, att det icke bör vara omöjligt all nedbringa våra höga sjukdomssiffror, titan att del är ett mål, för hvars uppnående vi ovillkorligen äro skyldiga all vid- taga de nödiga ätgärderna. I väsendtlig mån beror väl del bättre helsotillståndct i gosskolarna i England på den stora vigt, man där logger på bollspel och andra sportsysselsättningar, hvilka ingå i skoluppfostran, och som blifvit en national egendomlighet. Man öfverser där lättare med en något bristfälltig läxläsning än med bristande skicklighet i kroppsöfningar. Nå ja, vi bchöfva icke gå så langt; men det ena skall göras, och det andra icke under- låtas. Det goda helsotillståndct i de norska gosskolorna, som nära öfverensstämmar med det i England, tordc väl äfven få skrifvas på det intresse för sport, som utmärker den norska ungdomen. Förutom gymnastik och lekar i det fria kunna vi betrakta alla praktiska öfningar i skolan, nämligen väl- skrifning, teckning, sång och handarbete, såsom medel alt motverka den andliga tröttheten genom det afbrott, de göra i det mer ansträngande tankearbetet. Folkskoleförordningen i Finland af den 11. maj 1866 har infört slöjd såsom ett af undervisningsämnena i våra folkskolor. I lägre folkskolan (klass I och II), som är samskola, idka gossarna och llickorna samma handarbeten, bestående af sömnad och stickning. I liögre folkskolan (klass III—VI) öfva llickorna fort- farande sömnad och stickning, tillklippning af klädes- plagg o. s. v., gossarna sysselsättas förnämligast med träslöjd. I en del skolor har man äfven för llickorna infört kurser i matlagning. Sammanräknar man timmarna för de praktiska öfningarna i folkskolan, nämligen välskrifning, teckning, handarbete, sång och gymnastik, så utgöra de i den lägre folkskolan 12 af hela antalel veckotimmar 24; i den högre folkskolan Iran 9 — 13 timmar af heia anlalet 30—32. Mig syncs del otvifvelaktigt, att denna sunda läroplan är den väsendtligaste orsaken till, all af folk- skolbarnen endast 1,3 °/0 af gossarna och 3,7 °/0 af llickorna för sjuklighet äro befriade Iran gymnastiken.. Jämföra vi nu denna läroplan med den för våra allmänna latinskolor, så äro i dessa på klasserna I och II 7 timmar af 31 anslagna till praktiska öfningar och ifrån III till VIII klassen 4 af 31. Af dessa äro 3 timmar i hvarje klass anslagna till gymnastik, 1 Lill sång på de högre och 2 på de lägre klasserna samt 2 timmar till välskrifning på de lagre. I statens realskolor äro de praktiska öfningarnas fördclning och antal lika med undantag af, att på III, IV och V klasserna ytlerligare 2 timmar äro anslagna tor teckning. I de privata samskolorna är forhållandet än sämre, sålunda att endast 2 timmar i veckan egnas åt gymna- stiken, i kl. VI äro endast 3 l. anslagna liil praktiska öfningar, däraf 1 till teckning, i kl. VII och VIII endast de 2 gymnastiktimmarna, i kl. IX är ingen stund lem- nad för praktiska öfningar. Vi äro väl alla ense därom, att läroplancr, som rikta den andliga utbildningen på den kroppsligas be- kostnad, icke kunna godkännas ui sanitär synpunkt. En reform i skolväsendet måste vi således påyrka, en reform, som, utom i den redan nämnda riktningen beträffande lärometoderna, bör gå ul på införandet af ett större antal praktiska öfningar omvexlandc med lektionerna. Del minsta, som nu redan bör kunna fordras, är, att en tinime om dagen härtill anslås. För min del hoppas jag dock, at den tid skall komma, då bavnen i lärdomsskolorna, likasom barnen i Finlands folkskolor, få använda x/3 af vcckolimmarna till praktiska sysselsätlningar. Prof. Hertel udtalte sin Tilslutning til de deri fremsatte Synspunkter, men han vikle i øvrigt ikke komme nærmere ind derpaa, da han ellers let vilde komme til al gentage sig selv i sit paafølgende Fore- drag. Prof. Bauditz udtalte, at Overanslrængclsc i Skolen lettest fremkom, hvor Undervisningen spredtes over for mange Fag, og han advarede derfor imod al oplage for mange nye Fag saasom Kirkehistorie, Samfunds- videnskab, Sundhedslære. Fællesskolen i hygiejnisk Henseende. Professor Axel Hertel. Ved den nye Skolelov er der aabnet Piger Ad- gang til Statsskolerne, og hermed cr Fællesskolen for Drenge og Piger officielt lyst i Kuld og Køn i Dan- mark. I ct stort Antal Skoler i Provinserne, særlig Realskoler, er Piger og Drenge underviste sammen i flere eller færre Klasser, men af egentlige Fællesskoler, planlagte som saadanne, har der kun været meget faa her i Landet. Denne Udvikling, der nærmest skyldes økonomiske Hensyn, er sikkert i mange Henseender uheldig, da der derved ikke er taget Hensyn til den Forskel, der i mange Henseender er mellem Drenge og Piger, særlig i Overgangsalderen fra det 12—16 Aar. .Jeg skal i det følgende udelukkende holde mig til den fysiologisk hygiejniske Side af Fællesskolen og søge at paavise, hvilke Krav der nødvendig maa stilles til den. I de første Skoleaar til 11 Aars Alderen, altsaa til Mellemskolen begynder, er der kun ringe Forskel paa Drengenes og Pigernes legemlige Udvikling, deres aarlige Tilvækst i Højde og Vægl er omtrent den samme, idet