Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

46 SEKTIONSMØDER d’Herrer Ingeniører, som fra Nordens forskellige Byer og Egne ere komne hid for at deltage i dette Møde og særlig i denne Sektion, et hjerteligt Velkommen, og specielt retter jeg paa de danske Teknikeres Vegne en Tak til Deltagerne fra Broderlandene, S verrig, Norge og Finland, som beære og glæde os med deres Nær- værelse i saa stort et Antal, at vi derigennem se et' kraftigt Bevis paa Ønsket om et intensivt og belærende Samarbejde mellem Teknikerne i de saa nær beslægtede nordiske Lande. — Den tekniske Udvikling skrider’ fremad med rivende Fart, og siden vi sidst vare samlede ved Teknikermødet i S verrigs gæstfri Hovedstad i 1897, er der rundt iblandt os opvokset saa meget nyt paa det tekniske Omraade og ikke mindst foi' saadanne Anlægs Vedkommende, som høre ind under vor Sektion, at vi sikkert vil kunne have stort Udbytte og Belæring af at lytte til hverandres Meddelelser, hvad enten disse lyde til os gennem Foredrag fra Talerstolen her, eller de ere oplysende Bemærkninger paa selve Aasledet for de udførte eller under Udførelse værende Arbejder og Anlæg. — Og vi have her i særlig Grad tænkt os at gøre Samarbejdet frugtbringende ved in natura og gen- nem Tegninger at demonstrere for de vigtigste af de herværende tekniske Anlæg og Frembringelser; derfor er der til denne Kongres knyttet en teknisk-hygiejnisk Udstilling og en Udstilling af Tegninger og nogle Mo- deller, og derfor staar der paa Kongressens Program et ret betydeligt Antal Besøg omkring til de forskellige Arbejdssteder og Anlæg, saa mange, at der mulig vil blive trukket for store Veksler paa d’Herrers Kræfter og Udholdenhed; denne uheldige Side har da Fest- udvalget søgt at raade Bod paa ved med nænsom Haand nu og da at sætte lidt Amusement ind paa Pro- grammet. — Maatte nu denne Kombination vise sig heldig, saa at dette Møde i nogen Maade maatte naa sit Maal: at naar vi atter gaa hver til sit, vi da baade ere rigere paa teknisk Viden og have forøget vor Venne- kreds blandt vore tekniske Kolleger. Med dette Ønske byder jeg alle et hjerteligt Vel- kommen ! Om hamnbyggnader och kanaler i Finland. Overingeniør W. Lindberg. Innan foredragaren vidtog med ämnet för sitt fore- drag, nämligcn en kort framställning om hamnbyggnads- verksamheten i Finland och exempel på därvid till användning komna konstruktionsmetoder, bad han att i möjligaste korthet få beröra Finlands vattenvägar. Därtill ansåg han sig vara skyldig, då genom forbiseende till mötesprogrammet hade blifvit uppgifvet, att han skulle föredraga äfven orn landets kanaler. En blick på Finlands karta visar, att landet gör skäl för namnet »de tusen sjöars land«. De många sjöarna och vattendragen utgjorde i äldsta tider snart sagdt de enda kommunikationsvägarna sommartid. Längs vattendragen sökte sig odlingen och kulturen tipp längs kusten. Tillkomsten af ett utbredt nåt af landsvägar och järnvägar har icke minskat vattendragens betydelse för samfärdseln. Erfarenheten visar äfven hos oss, att om ock järnvägar dragas längs vattenvägar, trafiken å dessa efter järnvägarnas tillkomst ej aftager, snarare tvärtom, i fall vattenvägarna motsvara de fordringar, som kunna ställas på desamma. De viktigaste vattenvägarna för sjöfart befinna sig inom de tre stora hufvudvattensystem, uti hvilka södra delen af landet sonderfaller, nämligen Kunio (Pyhäjärvi), Päijänne och Saima vattensystem. För vattenvägarnas utsträckande och förbättrande hafva inom de olika vattensystemen till största delen under senast förflutna 50 å 60 år en mängd kanalise- ringsarbeten blifvit utförda. De äldsta kanaler med slussar, Konnus och Taipale kanaler inom Saima vattensystem, anlades 1835—1839, men hafva sedan dess blifvit ombyggda. I heia landet finnas för närvarande 26 kanaler med slussar, till ett antal al 59 stycken. Kanalerna med slussar hafva en sammanlagd längd af 53,7 km och befinna sig alla, med undantag af två mindre kanaler i norra Finland, inom de näninda tre stora vattensystemen. Farledsdjupet i kanalerne och farlederna varierar i allmänhet cmellan 1,5 och 2,67 m. Sammanlaggda längden af utaf ångfartyg regelbundet trafikerade inre hufvudfarledssträckor är omkring 2900 km. Den godsmängd, som å dessa farleder omsättes, är betydlig. SifTror i detta hånseende var föredragaren ej i tillfälle att anföra för andra farledssträckor än Saima kanal. Genom denna transporterades år 1900 omkring 400 000 ton gods. Trafiken å kanalen är stadd i stärkt stigande. Nämnda godsmängd motsvarar ungel'ärligen samma tontal, som år 1900 transporterades å de sam- manlagdt 635 (324 + 311) km långa bansträckorna Kotka—Kuopio och Viborg—Joensuu, hvilka beröra hvardera sidorna af Saima vattensystem. Anmärkas bör, att Saima kanal forbinder Saima vattensystem med hafvet och är landets viktigaste kanalled. För närvarande aro tre kanaler med sammanlagdt fem slussar under anläggning. Förutom dessa af vanliga insjöfarkoster trafikerade leder finnas i norra och nordligaste delarna af landet en mängd floder med sammanlagdt tusental kilometers längd, hvilka trafikeras med båtar. I dessa vattendrag, hvilka mångenstådes ännu i dag som är sommartid utgöra de enda kommunikationsvägarna, hafva för tra- fikens underlättande en stor mängd forsar rensats samt dragvägar byggts. Färden nedfor många af dessa vattendrag går ofta miltal med de omkring 15 m långa, 2 in breda och 0,8 m djupgående lastbåtarna med bantågsfart och är både spännande och i hög grad intressant. De fiesta helst något betydande vattendrag i landet äro användbara för flottning af skogsalster. Längden af endast hufvudflottlederna uppgår till 10 000 km. Landets samtliga 13 uppstäder ligga vid farbara vattendrag och äro därföre hamnstäder. Af dessa hafva f. n. 9 st. järnvägsförbindelse, och två andra komma att i närmaste framtid beröras af till utförande beståmda järnvägar. Många af uppstäderna hafva att påvisa liflig sjöfart och rätt betydande hamnanläggningar. De förnämsta i detta hänseende äro städerna Tammerfors och Kuopio. Den förra staden har två hamnar med en samman- lagd kajlängd af 960 m, den senare en hamn med 1 338 m kajlängd. I Kuopio förmedlas lokaltrafiken genom 21 passa- gerareångbåtar och 14 bogserbåtar samt af 74 segel- fartyg. Hamnen erbjuder en synnerligen liflig och