Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

SEKTION I 49 betonblandningsapparalerna af 15 hkr elektromotorer. Kraften leveras från en 110 hkr ångmaskin, som drifver en elektrisk generator af enahanda styrka. Kraftstationen anlägges på fasta landet, och kraften ledes öfver till Högholmen med luftledning, hvilken studes på ändan af n. v. molon. Eektrisk kraft kommer äfven till användning för drifvande af kranar och vinchar. Betonen utföres i kippvagnar längs å ställnin- garna utlagd dubbelspårig smalspårig bana af 0,6 m spårvidd. Vid norra sidan af Högholmen måste, för åstad- kommande af den erforderliga kajlinjen, verkställas be- tydande undervattenssprängningar, nämligen 19 000 m3. Försök att för undervattensborrningen använda Ingersoll- Sergeant ångborrmaskiner komma att anställas. För andamålet är en dylik borrmaskin beställd. Utfalla försökena gynnsamt, anskaffas ytterligare en sådan. Omkring 100 000 m3 fast berg kommer alt lös- sprängas för erhållande af nödigt stenmaterial. Största delen däraf (ca. 67 000 m3) erhålles vid planering af Högholmen Til kistor, ställningar m. m. ei'fordras omkring 300 000 löp. m. stock. Efter denna relation angående Hangö hamn förevisande foredragaren en del ritningar och redo- gjorde för Mäntyluoto hamnbyggnad. Mäntyluoto är namnet på en holme, belägen vid yltersta hafsbandet vid utloppet af Kümo älf. Staden Björneborg, som ligger vid Kümo älf omkring 20 km från dess utlopp, har endast 3 m djup farled upp till staden. Till dess uthamn vid Räfsö, belägen omkring 2 km norr om Mäntyluoto, saknades järnvägsförbindelse, och åstadkommandet af en sådan norrom älfven visade sig mycket kostsam. På hamnanläggningarna vid Räfsö hade dessutoni betydande summor måstat ned- läggas. — Staden beslöt därföre arbeta för järnvägs dragande söder om älfven till Mäntyluoto holme och anläggandet af en hamn därstädes. På föranstaltande af regeringen verkställdes därefter genøm Öfverstyrelsen för väg- och valtenbyggnaderna undersökningar och upprättades förslag till järnvägs- anläggning mellan Björneborg och Mäntyluoto samt till hamnanläggning vid Mäntyluoto. Kostnaden för hamnan- läggningen beräknades, då forslaget uppgjordes är 1895, till Fmk 1 670 000, på grund af då gällande pris å arbete och materialier. Seden landets stander år 1897 anslagit medel för järnvägens byggande samt beviljat Björneborgs stad 500 000 Fmk såsom bidrag til hamnanläggningen, och detta standerbeslut vunnit stadfästelse på högsta ort, skreds år 1898 til utförande af såvål ban- som hamnanläggningen. Enligt mellan staden och staten träffad öfverenskommclse bekostade staden dessutom aflöningen åt vid arbetets utförande erforderliga ingeniører och verkställde utförandet. Delta uppdrogs åt Öfver- styrelsen för väg- och vattenbyggnaderna. Mäntyluoto var en öde holme, genom ett en kni bredt sund skild från fasta landet, hvarest icke heller för arbetarc behöfliga bostader funnos i närheten. Banbyggnaden drefs därföre snabbt, så att redan på hösten år 1898 den 20 km långa banan kunde an- vändas för transport af materialier och frambefordrande af arbetaretåg. Å holmen anlades baracker för 250 man. Hamn- arbetena bedrefvos egentligen under åren 1899—1901, då anläggningen såsom färdig, på något muddringsarbete när, kunde öfvcrlämnas åt staden. Totala kostnaden steg, i anledning af i hög grad fördyrade arbetslöner och virkespris samt därigenom, att utöfver kostnadsför- 7 samma är därföre af öfverstyrelsen munera öfver- gifven, hvarpå senare skall anföras exempel. Kajen är försedd med varuskjul, två ångportalkranar och 4 järn- vägsspar. De under åren 1889—1894 på förenämnda arbeten nedlagda kostnaderna stego till Fmk 980 000. Af Hangö —Hyvinge järnvägsbolag nedlades på den Ursprungliga anläggningen c:a Fmk 550 000. Heia anläggningskost- naden steg därföre år 1894 till 1 530 000 Fmk. Harmed voro emellertid hamnarbetena i Hangö ingalunda slutförda, utan egentligen endast början gjord. Utrymnet visade sig snart vara för litet. Under starka vindar från SO—S är vågrorelsen i hamnen äfven ganska besvärlig för i densamma liggande fartyg. Utvidgningcn af hamnen har därföre nåstan hela tiden stått på dagsordningen. Efter att flere konkurrens- förslag upprättats, och hamnens forflyttande till Hangö udds sydligaste punkt äfven varit ifrågasatt, godkändes innevarande år ett af Öfverstyrelsen för väg- och vatten- byggnaderne uppgjordt forslag till den nuvarandc hamnens ytterligare utvidgning, och anslogs för ända- målet Fmk 3 500 000. Arbetet pågår som bäst. Enligt forslaget Jkommer hela gamla molon att utbredas mot sjösidan, så att fyra jarnvågsspår och en gångbana får plats på densamma. Vidare förlänges den utbredda molon till Högholmen med tilltagande bredd, så att hela Högholmen kommer att omfattas af molon. Vid holmens norra sida anlägges kaj i fortsättning af den utbredda molon. Kajlängden i hamnen ökas så- lunda med sammalagdt 424 ni. Totala kajlängden i hamnen biir efter de nu beslutna arbetenas utförande 861 m. På Högholmen är ett stort smörsorteringsmagasin med c:a 4 000 m2 grnndyta bestämdt att uppföras. An- läggningen af ett større varuskjul med 45 m bredd ingår äfven i forslaget. Fig. 4 visar tvärprofil af den utbredda molon. Såsom synes kommer äfven här på stenbank stående sänkkistor med yttre afdelningarna fyllda med beton och ofvanpå denna granitmur till användning. Bredden af såvål betonkroppen som molon har i möjligaste mån inskränkts. Murens höjd är däremot ökad. Ofvanpå muren och mot molon från denna anordnas gångbana, hvars inre sida uppbäres af järnpelare och som for- öfrigt konstrueras af järn och bclägges med asfalt. Under denna gångbana anordnas en annan af 2 m bredd för alt begagnas vid stormig väderlek. Längre fram på melons förlängning föras dessa gångbanor genom en tunnel under järnvägssparen vid molons yttre sida. — Molons yttre sidemur har en krönhöjd af c:a 5 in ofvanom medelvattenståndet och fortsattes längs södra sidan af Högholmen med samma höjd. Fig. 5 visar ett exempel på tvärprofil för molons förlängning. För denna anläggning äro sänkkistorna jämförelsevis smala, men hafva en längd af ca. 26 m. Faran för missöden vid sankningen, i fall storm plötsligt uppslår, blir här större, än om bredare och kortare kistor kommit till användning. Då kistorna bogseras ut för att sänkas, äro de försedda med ställ- ningar, såsom af fig. 6 synes. Så snart kistan nått botten, utdrages på densamma ett järnvägsspar af normal bredd, så att i beredskap stående med sten lastade järnvägsvagnar kunna utföras på ställningarna och kistan sålunda möjligast snabbt fyllas med sten, emedan samtdigt sten äfven inlastas från pråmar. Sedan gäller att möjligast skyndsamt verkställa betoneringen. Då kistor samtidigt utbyggas Irån landssidan och från Högholmen, anläggas två betonverk, det ena på fasta landet, det andra på Högholmen. Hvardera be- tonverket består af en kraftig stenkross samt en be- tonblandningsmaskin. Stenkrossarne, som äfven finna användning för krossande af sten till ballast för järn- vågsspåren på molon, drifves af 30 hkr elektromotorer,