JÄRNET OCH DESS LEGEHINGAR 71
Fosfor ökar eit lackjärns tunnflutenhet, men ökar även dess sPi’ödhet, ehuru tackjärnets strackhållfasthet något växer med fosfor-haltens ökande. Denna foslbrns inverkan på tackjärnets egenskaper §ör, att man vid gjuteriskötseln använder sig av de fosforrikare gjut-Järnssorteina, när del gäller åstadkomma gods av tunnare väggtjocklek (>ch iivenså vid gjutning av s. k. konstgjute, där del gäller all få l'rain Dinare teckningar och skarpa detaljer. Men lill starkaste maskingjute ater tager inan foslbiTriare järnsorter, t. ex. s. k. svenskt kanonjärn. Som emellertid fosfor och bundet kol verka åt samma Håll, då del gäller gjutjärnets egenskaper, samt dessutoni förstärka varandras verkan, så är det en allmän regel, all ju mindre del av tackjärnets kol, som forekommer såsom bundet och ju större del som grafit, d. v. s. ju gråare järnet eiter gjutningen utfaller, ju större foslorhalt tål del hålla l’lan all bliva för sprölt. Och som ökning i kiselhallen ästadkommer °kning i grafithalten kan man således säga att kiseln motverkar fos-l()l>is dåliga inllytande, fastän var för sig verkar lill ökad hårdhel och °kad sprödhet. En härmed sammanhängande faktor vid fosforns in-ve>’kan på gjuljärn är gjutets hastigare eller långsammare stelnande, Lv hastigare stelnande motverkar grafitbildningen, och därför får man el s. k. kokillhärdat gjutgods taga mera fosforhaltigt tackjärn, sä v*da den kokillhärdade färdiggjutna pjäsen sedan skull komma all ulsättas för ojäinna spänningar, stötar o. d. Stärkt gjutgods får ej l'alla övcr 0,4 o % P, byggnadsgjule och für svarare päkänningar ej ulsatt gods upp lill 1 % P. För övrigt rätlas alla tackjärnssorler, som e.l avses för gjutgodslillverkning utan skola nedfärskas till smidbart sk’l och järn, dels eller forskningsprocessen, dels ock efter den stål-"c'1 järnkvalilet, inan vill framställa, och kan såsom ungefärliga vär-anföras:
' a<-'kjarn med Ibsf'orlialt mindre äii 0,o 1 o “« lill linaste vallonjärn samt finasie bränn- och degelstål.
lacl\iärn med fosforhalt mellan 0 o 11>—0,015% lill vallon och lancashire och tackjärn tor degelstål.
’ » » » O,oir>—l:inal:maexportjärn,bessemer-
och martinverktygsstål.
» >. ■» 0,02o—O,o25 » l:ma exportjärn, l:ma lanca-
shire, l:ma medelinjuka besse-iner och martin,
» » 0,"2.’>—0,o35 >■ 2:da exportjärn, l:ma lanca-
shire, l:ma aduceringstackjärn, järn för l:ma mjuk bessemer och martin.
» » » 0,085 % och över lättväldare lancashire, basisk
martin och mera lättflutet aduce-ringsjärn.
» » » l,5oo och 2,50h % för basisk bessemer.