JÄRNET OCH DESS LEGERINGAR
81
Mindre mängder mangan sänker tackjärnets smältpunkt. Tack-Uirnets tunnflutenhel ökas med stigande manganhalt, sträckhällfast-heten iivenså intill en viss gräns, liggande vid lägre manganhalt allt eiter som tackjärnets kolhalt är hög. Alldeles för få verkligt praktiska ærsok äro dock harå gjorda, men borde anställas å såval kokill-härdade som sandgjutna grövre pjäser. Manganen sänker tackjärnets Seghet, och de manganrikaste tackjärnssorterna = de högprocentliga *er>oniangansorterna äro så spröda, alt de med lälthet låla finriva sig 1 agatmortel. Allt efter som manganhalten ökas ändras tackjärnets ‘"ottutseende. Vitt, manganfritl tackjärn visar kornigt brott; med ’>kad manganhalt overgår det så först till flisigt, sedan liil all visa alli större speglande ytor upp emot manganhalter omkring 13 % Mn, men Al1 observera är, att ytornas storlek biir större i ju tjockare massa °ch ju långsammare legeringen får stelna, så man kan ej efter spegel-M°inas storlek bedöma ungefärliga manganhalten, vilket föir Iroddes. ^e<lan avtager »speglingen» och overgår allt mera i körnig igen, och '^geiingarna få en allt niera gulaktig glans. De högprocentiga mangan-■ld|nen kristallisera till sist nålformigt med i drushålen vackert utbil-(lade oeh vackert anlöpta kristaller.
Angående manganens formåga alt öka järnets kolupptagning torde )Ora tilläggas nedanstående av Ledebur anförda varden.
Om manganjärnlegeringarna äro tämligen fria från kisel och fosfor llål'a de med:
10—20 % Mn . 5,0 % c
35 » 5,5 »
50 » » 6,0 »
65 » 6,5 » »
80 » 7,0 »
90 » » 7,7 » »
''" dan järnfri manganmetall formår lösa över 7.5 % kol. Härvid är '<)( v att märka att variationer i ovan angivna kolhalter kunna upp-'Ornma, utom av ingående kisel- och fosforhalter även genom alt 'a'iationer inträffa i masugnsgången eller genom all mer eller mindre »lalni uppsättes på koksen. I prakliken utbjudes därför heller aldrig l"1 Janina serier spegel- och manganjärn, som den ovan angivna, ulan • ex- sådana, som den Niederrheinische Hütte utställde i Düsseldorf 1909 i
och som här nedan anföras i tabeil XV, och till vilka fogas ‘inalyser å samma verks kiselmanganjärnsorter. De senare legeringarna användas av många tillverkare av tätt stålgjutgods i stället för tillsätt-^'ngar av först kiseljärn i en post och så manganjärn i en annan i s albadet, och framställes blandningslegeringen vid en del verk genoni saniinangjutning av smält kiseljärn i smält manganjärn.