ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
o oc JÄRNETS METALLURGI ehuru den blivit betydligt ljusare. All emelleitid som .1. K. A. gör a sid. 27 döma, att den aldre åsikten, att 3 å 4 % mangan kan överföra elt helgrått järn till helvitt, är härav bevisad oriktig, är tämligen tanklöst och rubbar ej alis denna gamla svenska praktiska erfarenhel. Nej, Coes försök visa blott att ell så manganrikt tackjärn som med 8 % Mn kan (obs.! gjutet i sand och ej i kokill) erhållas grått, om man samtidigt ger det så mycket kisel som 2,3 8 %. Säkert är, att vanligt svenskt träkolsjärn biir helvitt med 3 å 4 % Mn utgjulet från inas-ugnen på vanligt sått och del liots det haller mera kol än del om-nämnda. De åstadkomna 1 egeri n garna höllo i % Grafit Bundet, kol Mangan Kisel 3,39 0,3 1 l,oo 2,46 3,1 G 0,4 7 1,6 1 2,3 5 3,2 5 0,3 5 2,2 3 2,3 5 3,38 0,27 2,6 5 2,39 3,12 0,5 8 3,45 2,48 2,94 0,86 4,1 9 2,44 2,69 0,43 5,1 5 2,4 0 2,6 5 0,75 5,83 2,3 4 2,60 0,64 6.62 2,4 0 2,1 5 1,70 8,3 5 2.38 2,1 0 1,73 9.89 2,4 5 1.98 1,97 10,30 2,4 1 1,8 5 2,15 11,1 5 2,4 8 1,14 3,1 1 17,57 2,54 0,0 0 3,89 30,8 0 2,96 Alla visade under stelnandet en betydlig utvidgning och större än <ie kiselfattiga helvitas, dock är alt märka att: det helvita kiselfattiga med C = 3,9 5 %, Mn == 30,5 o %, Si = 0, i 7 3 % och » kiselrika » C = 3,8 9 %, Mn = 30,3 o %, Si = 2,9 6 % båda hade precis sainma lineära utvidgning under stelnandet = O,o 9 7 %■ Delta, som J. K. A. ej reflekterar över, visar, att del är grafiten direkt och kiseln endast genom sin formåga all avskilja grafit, som åstad-koinmer den starkare vidgningen vid de kiselhaltiga tackjärnssorternas slelnande. Alt den totala krympningen befanns viixa med stegrad manganhalt från 0,9o % vid l,o % Mn till 1,9 6 % vid 30,3 0 % Mn beror naturligtvis ock på grafithallens avtagande och stammer ju rätt bra med de manganfria svenska gråa och helvita tackjärnssorternas motsvarande siffror */ioo och Vsa = resp. 1 % och 1,92 %. Att det helgråa svenska järnet visar 1 % i si. f. 0,9 0 % är därför, att det haller mindre kisel och således mindre grafit än Coes. Hårdheten steg vid Coes gråa järn upp till 2 % Mn, sjönk så något ned liil 4 % Mn, var-efter den hastigt och ganska jämnt steg upp till 18 % Mn.