JÄRNET OCH DESS LEGERINGAB 91
underfund med detsamma, när de fingo sin basiska metall, och sedan ■innarna öch därpä i 6:te eller 7:de ordningen våra järnvägsmän, om dessa i allmänhet veta det än!
Tillverkningen av manganstålet sker nuinera sä, all manganjärn smaltes vare sig i kupolugn eller i med magnesitdeg insmorda grafit-deglar och så Lommes i stålskanken samtidigt med del från martin-eller bessemerugn utrinnande stålet.
Manganstål användes både i gjutet, valsat och smilt tillstånd all-deles som vanligt stål, men till följd av dess stora hårdhet kan det ej bearbetas med vanliga verktyg. Gjutet avputsas eller färdigfasoneras *'et i allmänhet på så sätt, att det avslipas med smärgelskiva. Varsta bekymret har varit, huru man skulle kunna åstadkomma borrhål i '•etsamma, då inga boir bita på del. Mycket kraftiga stansar kunna dock, såsom i Amerika visats, göra delta, men bäst torde vara F. Stilles sätt att borra hål medelst elektricitet och rundkolsstång. Dess falsning och utsmidning bjuda ock mycket stora svårigheter, dels till l'il.jd av dess kolossala hårdhet, dels iiven Lill följd av dess känslighet i(">r övervärmning. Högre än till 1000° får man ej uppvärma det, ty 'edan vid 1025° visar det hränt brott och brister i kanterna vid smid-ning eller valsning och vid 700° börjar det bliva alldeleles obearhet-lllngsbart lili följd av sin hårdhet. Valsverk för manganstål måste därför tilltagas mycket grövre och starkare än för allra hårdaste annat stål. Detta hör dock till ämnet bergsmekanik. Visserligen räknas ITlanganstålen från 5 % Mn upp till 35 % och ibland ännu högre, men ('e lågprocentiga kvaliteterna mellan 5—9 % Mn tyckas vara foga an-V!,ndbara och de (iver 15 % Mn bli dels för kolhaltiga, om vanligt *eri’oinangan användes vid deras fabricerande, eller för dyra, om man ('ärvid begagnar sig av på aluminotermisk viig framställd ren mangan.
bästa sammansättningarna angivas av Potler till:
Mangan mellan 10 och 13 %
Kol » 0,9 5 » 1,15»
Kisel » 0,2 0 » 0,4 0 »
Fosfor r inder 0,1 o 0/ /°
Svavel » 0,0 6 »
7. Nickel och järn.
a- Kvantiteten nickel, som järn kan upptaga: 1 small tillstånd a a järn och nickel blanda sig i alla forhal landen och vid stelnandet lllsegrar varken nickel eller järnet för sig utan är även den stelnade 'Hassan fullkomligt blandad.
Nickeins förekomstsätt i järnet: Guertler & Tainniann (se Zeit-■'(hrilt anorganisch: Chemie 1905 sid. 205) hava visal, att nickeljärn-Seringarnas s. k. smältkurva visar en tydlig kemisk forening vid 66