00 JÄRNETS METALLURGI
energiska amerikanarna gåvo sig emellertid ej, utan gjorde oförtrutet l'örsök att nyttiggöra det nya uppslaget, och dem samt firman Schneider & C:o i Frankrike tillkommer givetvis hedern all hava gjort Had-fields halvt tekniska, halvt vetenskapliga uppfinning füllt tekniskt möjlig. Mest koncentreret torde .1. F. Springer hava beskrivit del nya stålets egenskaper, då han i följande satser omtalat detsamma:
Manganstålel innehåller i allmänhet ininsl 7 % Mn (se längre ned) och iir såval i gjutet som i bearbetat tillstånd synnerligen segt. Dess egendomligaste egenskaper äro emellertid, att det genom upphettning lili mörkbrun värme och dårpå följande neddoppning i kalit vatten (härdning) biir injukare, och att del återigen genom långsamt avkylande efter upphettning lili ljusröd varme biir utomordentligt hårt. Lika egendomligt är, all dess tänjbarhet växer med stigande hållfasthet — Ivärtemot forhållandet vid de andra stålsorterna. Sammalunda är lorhållandet vid tråddragning. När man drager tråd av andra stål-sorter måste man allt ibland under dragningen uppglödga tråden for att minska den uppkomna hårdheten och sprödheten, här återigen måsle man hastigt i kalit vatten avkyla tråden för all få den segare och mjukare.» Schneider & C:o visade i en utredning (i Revue de Metallurgie 1909 sid. 551), all manganstålet egentligen beslår av ren eller nära ren austejiit, och att man däri har forklaringen till dess utomordentliga formåga att emotstå slitning. Därför är det ock, som det på senare tider vunnit så avsevärt stor användning i spårkors-ningar, växlar, stentuggare och stenkrossningsmaskiner i allmänhet, gru vtra lihjul o. s. v. eller med i få ord sagt till alla sådana maskin-delar, som utsättas för stor slitning. Schneider & C:o säga vidare, att manganstålel låter smida och valsa sig — dock skola vi se längre iram, alt della är sant inom vissa gränser. Vidare säga de, att det är praktiskt lagel omagnetiskt, och delta har förskaffat del användning i form av pansar till krigsskepps styrtorn in. m. Elasticitetsgränsen är lorhållandevis låg geni emot brottgränsen, etl eljes obehagligt faktum, men delar del denna egenskap med del förträffliga nickelstålet. Kontraktionsprocenten är låg, men detta därföre att töjningen ej samlar sig på etl kort stycke, utan stracker sig över hela provstången. Just delta är utmärkande för vår prima svenska götmetall. Efter den engelska hålllasthetsformeln för l:ma kvalitet, däri kontraktionen får spela vida viktigare roll än tänjbarheten, låg vår götmetall alltid under. Vår lancashire visade så l. ex. alltid sämre kontraktion och bältre för-längning än engelskt puddeljärn och kasserades därför ofta av de engelska försäkringsbolagen. Sammalunda kunde aldrig svensk besse-mer och martin fylla fordringarna i den av C. P. Sandberg uppställda och på engelsk bessemer baserade formeln för räls, blott för den mindre kontraktionens skull. Här i Sverige ha vi järnmän länge vetat, att ju fosforhaltigare och ju kallskörare material, ju större kontraktion visar del i sträckprovet, men utomlands ha först tyskarna kommit