JÄRNET OCH DESS LEGERINGAR
93
Proven visade, alt nickeln ej har inverkan på tackjärnets mangan-, kisel-, svavel- och fosforhalter, men alt den stärkt inverkar till all kolet avskiljes såsom grafit. Av tabellen ser man all, diir utgångs-niaterialet var helvitt tackjärn, avskildes av hela kolhalten:
som Grafit vid Ni i %
1,5 7 7,8 2
0,00 0,98
42,51 41,59
2,0 0 6,19
51,75 67,86
10,73 20,79
89,io 82,0 1
30,0 1 48,27
bundet kol hade de respektive lege
6,19 10,73 20,79 30,<11 48,27
1,39 1,37 0,94 0,23 0,35
Alerigen, kvar såsom kemiskt i’igarna kunnat hålla:
Vid Ni i % 0,00 0,98 2,oo
C k. b.) i % 3, i 5 2,12 1,6 6
På smidesjårns och ståls egenskaper: Här är nickelns in-verkan niera utpräglad och i många fall av utomordentlig betydelse, 'arl’ör ock nickelstålet med varje år som gåti, sen det forst infördes i nifu-knaden, fått en allt större och större användning dels såsom nickel-kolstål,. dels såsom specialstål (se längre fram) med även andra metaller ingående i järnnickellegeringen.
Nickelkolstålet biir vid framställningen utmärkt jämnt till sin S!Uninansältning och är läll all göra alldeles tätt och fritt till och med mikroskopiska porer, varigenoni det, om del slipas och poleras, lar en utomordentligt fin yta, vilken isynnerhet vid de nickelrikaie
Ta bell XXL
A n a 1 y s Utvidgningskoefficient=«X 10—6
Nickel Kol % »/ Mangan För temperaturer mellan
15° och 100° 100° och 200° a a 200° och 400° a 400° och 600° 600° och 900° a a
25 1,01 26,9 0,3 5 2*.9 0,3 5 -‘■M 0,9 9 30,l 0,35 32<8 0,29 0,97 0,36 35,8 0,31 36,1 0,3 9 0,30 0,0 0,08 ' 0,93 0,79 0,3(1 0,36 0,89 0,34 0,66 0,84 0,36 0,69 0,39 0,69 0,0 1 0,1 0 12,5 11,0 lO,o 11,0 9,5 8,0 3,0 2,o 1,5 2,5 1 1,8 11,6 18,5 18,0 21,5 12,5 14,0 14,0 3,5 2,5 1,5 1,5 9 11,6 19,75 18,7 19,<1 19,0 19,5 18,0 13,0 1 1,7 5 12,5 11,75 8,5 14,3 14,9 21,0 22,0 20,o 20,5 19,<> 21,5 18,75 19,5 18,75 17,11 19,75 17,0 16,0 35,o 23,0 22,7 31,7 21,3 22,3 26,7 20,7 19,3 20,3 18,3 9 9