JÄRNETS METALLURGI
sorterna — ej lätt rostar. Det låter till och med vid så hög halt som med 25 % Ni draga sig till den finaste tråd samt är vid lagre nickel-halter ej svårt alt i vanlig temperatur bearbeta.
Dess utvidgningskoefficient är mycket växlande såval vid olika temperaturer, som för olika kol- och nickelhalter, så all den växlar från så låg, som y« av platinans ända upp till mässings. Ett nickel-stål med glasets utvidgningskoefficient är så t. ex. mycket anviint till vetenskapliga instrument.
Såsom exempel på dessa växlingar anföres i tabeli XXI några siffror av Charpy och Grenet för högprocentiga nickelstål.
De två nedersta raderna i denna tabeil visa för jämförelses skull utvidgningskoefficienterna för mjukaste svensk lancashire och for hårt martinstål. I S. u. E. 1910 sid. 542 angives att ett nickeljärn med 64 % järn och 36 % nickel, om del forsattes med en ringa mängd krom, skail rent av erhålla en utvidgningskoefficient = 0.
Huru nickelstålens hållfasthetsegenskaper åndras, dels med sti-gande kolhalt, dels med stigande nickelhalt, ha, sedan Verein zur Beförderung des Gewerbefleisses anställde sina i Wiborghs metallurgi sid. 303 anförda försök, Here varit sysselsatta med att utröna, och anföras här nedan efter F. Sandelin (se J. K. A. 1911) trenne sådana undersökningsserier utförda av Hadfleld, Dumas och Guillet.
Tabeli XXII.
Analyser å de använda nickelståleii.
Prov n:r S a m m a n s i i t t n i n g i •<;
c Mn Si 1 S P
1 0,19 Had/ields 0,27 u n d ersökn ingar. 0,79 0,31 0,10 0,09
2 0,14 0,51 0,7 5 0,21) — —
3 0,1 3 0,9 5 0,72 0,23 — —
4 0,14 1,92 0,72 0,2 1 0,08 0,07
0,1 9 3,8 2 0,65 0,20 — —
6 0,1 8 5,8 1 0,6 5 0,31 — —
7 0,17 7,65 0,68 0,28 0,11 0,08
8 0,1 6 9,5 1 0,86 0,2 0 — —
9 0,1 8 11,39 0,93 0,22 — —
10 0,2 3 15,48 0,93 0,24 0,11 0,05
11 0,1 9 19,64 0,93 0,27 — —
12 0,1 6 •24,51 1,00 0,3 0 — —
13 0,1 4 29,07 0,86 0,38 — —
14 0,1 6 49,6 5 1,08 0,3 1 0,0 8 0,0 6