102
JÄRNETS METALLURGI
att den stora benägenhet nickeln ger till grafit- och temperkolavsk.il-jande bekämpas och likaså att varmebehandlingen rättas härefter, d. v. s. ej drives för högt eller för långvarigt.
8. Krom och järn.
a. Kvantiteten krom, som järn kan upptaga, är obegränsad, i det ren krom och rent järn under smältning blanda sig i vilka förhällan-den som helst och vid stelnandet bibehålla fullständig blandning. Man har på senare lider tyckt sig genom kvantitativ analys Anna att alla järnmalmer innehålla krom, åtminstone i påvisbara spår, och detta bekräftar ett antagande, vi här i Sverige under senare år gjort, alt våra masugnsslaggers av emaljgraden vackra blåa färg orsakas av krom. Vid kromjärnsverket å Hisingen hava vi t. o. m. fåti stärkt morkblått färgade glasslagger. Som krom fått en mycket stor använd-ning inom ståltillverkningen, så söker man nu hålla statistisk reda på krommalmsbrytningen och angives den i 18:de bandet av Mineral Industry år 1908 hava uppgått liil:
Bosnien 164 ton (dock tor 1907)
Canada 6554 »
Grekland . 11730 » (1907)
Indien .... 4821 »
Nya Kaledonien 46890 »
Nya Sydwales . 30 » (1907)
Ryssland . 9278
Förenta Staterna 284 » Summa 79751 ton
Härtill bör läggas någol lilet malm från Norge. Enligt G. E. Gjuke skola flere krommalmsfyndigheter finnas i Härjedalens skogsbygder, troligen utgörande fortsättning på det vid norska gränsen i närheten av Rorås slutande malmstrecket, och torde dessa svenska fyndigheter få värde när inlandsbanan kommit till stand. En stor del av krommalmen användes dock som infodringsmaterial i ugnar(se Allmän. mel.) eller i kemisk fabrikation. Ferrokrom bereddes först i deglar, och räknar man dess användning inom ståltillverkningen från år 1865, da Baur började framställa kromverktygsstål. Emellertid tog kroinstål-tillverkningen ej starkare fart förr än något före 1880-talet. I början av 1880-talet byggde vi här i Sverigv vårt första kromtackjärnsverk a Hisingen, vilket verk först 1909 nedlades. I detsamma tillverkades ett utmärkt rent och rikprocentigt kromjärn i Wittenströmska masut-ugnar (flamugnar) å grafitmassade bottnar. Detta verk nedlades till följd av alt man numera kan tillverka kromjärnet billigare i elektriska ugnar. Även i masugnar har kromjärn framställts, men med mycket hög bransleåtgång (3 ton pr Ion metall) och med relativt låg kromhalt