JÄRNET OCH DESS LEGERINGAR
103
(30 ä 50 %, någon enda gång 60 °/o) samt för hög kolhalt, så att numera lorde endast elektrisk framställning användas för kolhaltigt kromjärn och i liten skala aluminotermisk för kolfritt sådant. Kromen har stort föreningsbegär till kol. I Sverige hava vi en gång erhållit 60 %-igt kromjärn med 13,7 5 % C, men som man önskar så kolfri legering som möjligt, söker man så mycket sig göra låter redan i forstå smältningen hålla ned kolhalten och gör i ugnen omsmältningar av för kolrik metall med krommalm.
Steinhardt (The Mining Journal 1906 sid. 128) och Venator (S. u. E. 1908 sid. 152) offentliggöra följande analyser å krommalmer.
Cr.O, FcO Al.,O MgO SiO, CaO ILO MnO P.O. Ee.,O.. % % %%%%%%%%
Från Turkiet . . .51,70 14,20 14,10 14,30 3,50 1,70 0,30 — — —
* NyaKaledonien 55,7o 13,20 16,20 9,80 0,20 0,25 l,0& 0,20 0,05 —
» Kalifornien. .52,68 11,77 11,40 16,23 3,40 — 0,94 0,15 — 3,52
Venator har dessutom samlat en del analysresultat av olika krom-
järnssorter (S. u. E. 1908 sid. 152), vilka anföras här nedan.
Cr Fe c Si Mn S P
Kromjärn från masugn 45,4 0 44,90 8,6 0,6 0,4 0,05 0,05
» » » 60,oo 30,00 9,1 0,5 0,3 0,05 0,05
» » » 41,39 — 7,12 0,21 1,84 — 0,052
» » » 27,21 — 5,83 0,28 1,68 0,028 0,044
» » » 13,50 — 5,34 0,1 4 2,30 0,02 1 0,04
» elektr. ugn 72,70 21,40 5,30 0,60 — — — amerikanskt
» » » » 65,30 17,25 6,10 0,85 0,42 0,055 0,034 franskt
» » » » 66,80 24,45 7,05 0,72 0,3 5 0,020 0,020 tyskt
El. » raffinerat 62,4 5 36,70 0,56 0,15 — 0,009 0,031 »
» » » 67,50 32,10 0,60 0,12 0,0 2 0,010 0,010 »
* » » 66,12 32,87 0,53 0,2 5 0,00 0,010 0,010 franskt
b. Kromens förekomstsätt i järnet: Treitsche och Tammann be-trakta de rena kromjärnlegeringarna såsom en kromjärnförening FexCry, löst i vare sjg pe eijer Qrj men ha ej kunnat reda ut foreningens an-tagliga formel. I kolkroinjärnlegeringarna antager man dubbelkarbider l’v växlande sammansättningar, så L. Guillet (se Mineral Resources of l'le U. S. A. 1908 sid. 753) i 57—59 %-igt ferrokrom FesC 3CrsC2, i krom-slål åter 2Fe3C Cr5C2, 3Fe8C 2Cr3C2 och 2Fe3C 3Cr3C2, men troligen kunna ^ere förekomma, dels all döma av ovannämnda mycket kolstarka Venska kromjärnssort, dels tro sig Arnold och Read i kromfattigare e§eringar funnit även sammansältningarna: 20Fe3G Cr3C2, 12FesC CrsC2, 4pe3C 3Cr3C2 Cr4C, Fe3C Cr8C2 Cr4C och 2FesC 3Cr4C.
c« Kromens inverkan på järnets tekniska egenskaper:
På tackjårnets: Krom i tackjärn ökar dettas formåga att kol-)lnda sig, såsom vi förut sett, men ökar på samma gång i högst