JÄRNET OCH DESS LEGERINGAR
CO
kallnade stålprov genom dessas uppglödgande till c:a 900° funna gas-blandningar representera därför ej alldeles säkert gaserna i det smälta badet före och efter ferromangantillsättningarna utan blott, vad bland-ning stålet ända till stelnandet kunnat kvarhålla utan ferromangan och med ferromangan tillsatt. Men dessa undersökningar äro i alla fall synnerligen upplysande och anföras därför. Goerens tog prov å stålbadet före och efter ferromangantillsättningen från 7 thomascharger, 3 martincharger (basiska), en elektrostålcharge, 2 smälldegelinnehall och från ett kallt elektro stålsty cke dessutom. I understående tabeli XXXIV finnas medel-, minimi- och maximisiffrorna från dessa prov anförda.
Vid jämförelse mellan Thomas och Marlin före ferromangantill-sättningen finner man av deras medelsiffror :
Thomas Martin
Gas i cm’ per Ctrs stål . . . 1,38 1,70
Därav CO2 . . . 0,20 0,07
» CO . . . 0,7 6 1,37
» H . . . 0,29 0,15
» N . . . 0,13 0,14
att thomasjärnet haller avsevärt mycket mindre gaser, vilket tydligen beror på, alt detsamma av blästern, som våldsamt rör om i badet, så att säga skakas gasfriare. Att del bör hålla mera kolsyra och mindre koloxid är även att skylla på blästern, vårs syre vid passerandet bör förbränna koloxid mera än slaggsyret i martinbadet, som verkar endast från ytan, kan göra. Del håller mera väte orsakat av blästerns fuktighet. Vid marlinen måsle delta från ugnsgaserna nedtränga genom slagglagrel. Kvävehalterna åter äro märkvärdigt lika, en likhet, som torde kunna skyllas på, att i martinugnen nedsmälts redan Iran början kväveÄaltigare materialier, under det thomasbadets järn, ur-sprungligen kvävefriare, under blåsningen från blästern mättat sig med kväve. Båda skulle då vid tappandet varit kvävemättade och vid slel-nandet i sina porer avskilt samma kvävemängd, som sedan vid den företagna glödgningen frigjorts. Intressant hade varit, om även efter ßlödgningen den kemiski bundna återstoden av kvävet i de två stål-sorterna bestämts. Ser man åter på gaserna i proven efter ferro-niangantillsatsen:
Thomas Martin
Gas i cm' per cm3 stål . . . 3,41 1,80
Därav CO2 . . . 0,22 0,06
» CO . . . 2,54 1,4S
» H . . . 0,30 0,11
» N . . . 0,35 0,15
så finner man, hurusom det overblåsta på oxider rika thomasjärnet, fåti dessa reducerade med kol, så att koloxidhalten från 0,7 6 cm8 förut,