138
JÄRNETS METALLURGI
över orsakerna till, att man genom tillsatser av aluminium och kisel samt mangan kan åstadkomma ett blåsfritt stål, och anföra vi denna hans forklaring i sammandrag.
Om uppkomsten av pipe och gasblåsor i allmänhet:
Dessa felaktigheter i göt härleda sig av vitt skilda orsaker. Vad pipen beträffar, så uppstår den i varmt stål på grund av detsammas krympning vid stelnandet. Då nämligen stålet gjutes i kokillen, stelna de partier, som beröra kokillväggarna, mycket hastigt, och den forin-förändring, götets ytterdimensioner sedermera undergå, är högst obe-tydlig. Under Steiningens fortskridande sker emellertid en ständig krympning av stålmassan, och då, som nämnt, ytterdimensionen i det närmaste redan är fixerad, biir följden att vad som fattas ersättes med det ännu flytande stålet i götets mitt.« Om nu götets överyta stelnat, så att någon pågjutning ej kan äga rum, biir följden, att ett tomrum i götets inre måste uppstå och bestämmes detta tomrums plats förnämligast av tyngdkraften. I allmänhet förefinnes därför pipen — på svenska kallad sugtratt — uti götets övre del såsom fig-2 pi. IX antyder, ty de tomrum, som tendera att bildas i götets nedre, inre delar, fyllas av uppifrån kommande ännu flytande stål. Sättel, varpå ett stålgot avkyles, inverkar emellertid på pipens läge, så atl om en kokill anordnas i likhet med fig. 3 pi. IX, d. v. s. med en eldfast tegelsten (a) i en av kokillväggarna, så håller sig stålet på grund av försenad avkylning längre flytande framför detta tegel än ovanför, varför den därstädes uppkomna håligheten hindras att fylla sig med uppifrån kommande flytande stål, och får man i detta fall två sugtrattar.
Ett liknande förhällande äger rum i göt av den form, som fig. 4 pi. IX antyder, och detta enär den insnörda delen hastigt stelnar, så att ersättningsmaterial uppifrån ej kan erhållas for det undre partiet.
Härefter omnämnas de sätt, man har att motverka uppkomsten av pipe:
l:o. Genom godsets sammantryckning under stelnandet, vilket enligt Krupps patent sker på det viset, att kokillen hermetiskt tillslutes efter att flytande kolsyra inbragts över stålet, under det att efter Whitworths patent hydrauliskt tryck appliceras på götets överyta.
2:o. Genom centrifugering under stelnandet, då enligt Sebenii patent flere kokiller få svänga runt kring en gemensam axel, och enligt Stridsbergs ett och elt göte får rotera kring sin egen huvudaxel och,
3:o. genom att götets overstå del hålles fullkomligt smält, till dess att dess huvudmassa alldeles stelnat, vilket kan ske efter de Lavals och Casperssons sätt medelst uppvärmda sjunkboxars placerande uppe på kokillerna och ståls itappande ända upp 1 dessa boxar, genom en elektrisk ijusbåges placerande över götets