JÄRNET OCH DESS LEGERINGAR
139
överyta eller slutligen genom termits avbrännande uppå den-samma.
Vad blåsbildningen beträffar säger Brinell:
»All gölmetall absorberar under färskningen gaser i större eller mindre mängd, vilka till stor del ingå i verklig legering med järnet på samma sätt, som dess övriga beledsagare. De gaser, järnbadet sålunda upptager, utgöras huvudsakligast av väte, kväve och koloxid, och be-hngas mängden av sålunda upptagen gas i främsta rummet av den vid färskningen rådande temperaturen, i det att lösligheten för gaser i hög grad stegras med denna, varjämte dock även den kemiska samman-saltningen har inflytande. Så t. ex. öka bland annat kisel och mangan aVsevärt gasupptagningsformågan. Gaser upptagas emellertid även, sedan färskningen avslutats, så att t. ex. under själva tappningen stålet sönderdelar lüftens fuktighet och absorberar dess väte, och dessutom t°rde nog ofta koloxid bildas i det redan tappade götet på grund av Polets oxidation av eventuellt för hånden varande oxider, men av denna koloxid absorberas antagligen endast i undantagsfall en del av stålet.
Järnets legeringar med gaser äro emellertid långi ifrån stabila, V1‘ket gör att, då den under stelnandet inträdande temperatursänk-Hingen fortgått tillräckligt längt, en del av de absorberade gaserna ^örja frigöra sig. Av dessa frigjorda gaser bortgår en del — och bliva sålunda oskad liga — under det en annan del kvarstannar i götet och bildar gasblåsor.
Gasavsöndringen framkallas således genom avkylningen, ty vid Ijgre temperatur har stålet mindre formåga att hålla gaser absorberade, 'artör den kraft, med vilken gaserna sträva att frigöra sig, ökas i sam-1113 mån, som avsvalningen fortskrider.»
Kisel och mangan öka således stålets formåga att hålla gaser absorberade, varför ju högre halterna av dessa åmnen åro, desto mera stålet avkglas, innan gasutvecklingen börjar. Ju högre kisel- och nianganhalterna äro i stålet, desto hastigare stelnar stålets ovre yta följd av utebliven gasutveckling, och gasavsöndringen i stålet upp-ör nästan helt och hållet, så snart götets övre yta bringats till fullständig stelning, emedan sedan intet stål kan undantryckas för att d*nna rum för gasblåsor. Endast så mycket gas kan sedan frigöras, °m motsvarar volymen av stålmassans krympning.
1*01- att lättare kategorisera blåsbildningsforhållandena uppritade nnell en serie normaltyper å göten, vilka typer i längdsektion aterfmnas å pi. X och i tvårsektion å pi. XI. Vad avbildning-arna av längdseklionerna angå, så äro sådana av tre olika götstor-tar 14 , 10" och 5" medtagna å planschen och placerade under var-andra på sådant sätt, alt de i samma vertikallinje stående städse mot-s'ata göt med samma kisel- och manganhalt, genom vilket framställ-^lngssätt även götstorlekens inflgtande på blåsbildningen lätt kan stu-ras- I samma mån götstorleken ökas, försenas tydligen stelnandet