JÄRNET OCH DESS LEGERINGAR
153
sämst, voro de ej ock av det gasrikaste stålet och blåsigaste götena? Man har trott sig i götmetall finna kväveföreningarna Fe4N, Fe4N2 och Fe5N2.
22. Koloxid och järn.
E. Gontal har (S. u. E. 1909 sid. 1079 och 1910 sid. 547) lämnat redogörelser för sina undersökningar över koloxidmängderna i olika stålsorter. Han fann dem utgöra:
i mjukt stål av 0,160% kolhalt 0,00 63 vikt %
» halvhårt » » 0,295 » » 0,0120 » »
» hårdare » » 0,596 » » 0,0137 » »
» hårt » » 1,334 » » 0,0142 » »
» nickelstål » 0,340 » » 0,0060 » »
» kromstål » 0,860 » » 0,0115 » »
saledes i alla händelser riiil obetydliga mängder. Man har ej klart
för sig, i vilkeL tillstånd koloxiden forekommer i järnet, och tror ej,
alt den — om man undantager blåsbildningen — har någon inverkan På järnets egenskaper.
23. De sammansatta specialstaten.
I olika användningsformer.
Man hade i allmänhet nöjt sig med alt, när man ville åstadkomma ,jarh och stål med särskilda i ena eller andra riktningen mycket ut-Präglade egenskaper, försöka åstadkomma dessa genom all tillsätta (,/) viss metall och-hade på så sätt i början av 1880-lalel kommit åstad ■ätt många goda special sort er, däribland här i Sverige pansarbry tande projektiler och granater (forst vid Ankarsrum) genom att till vårt i °ch för sig goda kanontackjärn sätta en viss mängd krom (0,5 — 1 %). Atomlands började stålprojektilfabrikanter strax efter oss även tillverka ^■onislalpiojektiler. Så log Schneider i Creuzot patent på nickelstål-pansar med 3 å 5 % Ni, vilka visade sig utomordentligt sega, men som de ock voro tämligen lätta all skjuta igenoni med kromstålsprojek-lilerna, så kom man nästan omedelbart — i »striden mellan pansar Och kanon» — alt vid båda slagen material kombinera de båda me-lallerna och fick så del första utmärkta »kvartärstälet»: nickel-krom-stalet — hårt och segt på en gång. Detta uppmuntrade till försök med flera metallkombineringar, och när så vid Pariserutställningen ar 1900 de två ingenjörerna maskiningenjören Taylor och kemisten hyte i Bethlehemverkets utställning förevisat det av dem uppfunna örsta snabbdriftstålet, och man snart kom underfund med, att dess