162
JÄRNETS METALLURGI
i del absolut renn järnet, så tort elektriska strömmen upphör, åter sina naturliga ställningar och stycket upphör all vara magnetiskt.
3.o . Dessa järninolekylernas omvändningar kunna befordras eller motverkas dels genom utrynimesökning eller utrymmesminskning dels genom så att säga smörjnings- eller bromsningsmedel. I det mjuka, grovkorniga, mineralogiskt laget luckra, rena järnet hava järnmole-kylerna bästa svängningsrummet, och tillsätter man i detta smörjnings-medlet kisel (eller aluminium) så forsiggår svängningarna in och ul ur magnetlägena så mycket lättare. Delta järn är således utmärkt för elektromagneter.
4:o . Ju hårdare, tätare, finkornigare man gör stålet genom intensiv kallbearbetning eller genom tillsatsmedel, ju svårare la järnmole-kylerna att vända sig, ju starkare elektrisk ström behöver man för att vända dem, ju inera krall åtgår och förloras för vändningen, inen då den försiggätt och strömmen frånkopplas, ju svårare och långsammare går del ock för järmnolekylerna att med hjälp av etersvängningarna återkomma i sina ursprungliga lägen, och ju mera permanent magnetiskt visar sig järnstycket.
5.0 . De bromsningsmedel, som man upptäckl kunna användas och vilka alla utgöras av mineralogiskt ytterst hårda molekyler äro fürst och Irämst järnkarbiden — hårdasl i härdat stål, men hårdare än denna de enkla karbiderna av krom, wolfram och molybden och hårdast de kombinerede karbiderna krom-, wolfram- och krommolyb-den karbiderna, som l. ex. visa sin hårdhet bäst i snabbdriftstålen.
(>:o. De basta och hårdaste snabbdriftstålen äro emellertid ej de bästa för permanenta magneter, ty de åro tor luckert byggda, vilkel mikroskopet även visar, ly under detla ser inan att de äro vida grov-kornigare, ån de ovan anförda bästa magnetstålen. Järnmolekylerna ha i dem bättre svängningsrum ån i de senare.
/.o. Som åter den magnetiska kraftens styrka i de permanents magneterna beror på antalet fria rena järnmolekyler, och karbiderna i och för sig ej äro magnetiska, så hör staikare magneter erhållas, ju flere fria järnmolekyler stålet haller — med ändock lillräcklig täthet och tillräckligt av hårda bromsande karbidmolekyler, och visar Mars genoin enkel uträkning efter kemiska sammansättningen, alt detta alldeles haller streck vid de av lionom anförda stålen. Så haller av stålen, som l. ex. anföras i ovanstående tabeli, n:o 4 wolframkrom-stålet inesta ferriten och däinäst följa i ordning n:o 3, n:o 2, n:o 5 och minsta ferriten haller n.o 1, kolstålet, av dessa 5 magnetstål.
De fullkomligt antimagnetiska mangan- och nickelstålen hava fall stor användning för omagnetiska delar lili magnetiska instrument och för sjökrigsändamäl m. m., inen eljes är regeln såsom praktiken overallt visal och bland andra även Burgess och Aston efter en serie forstik * uttala, att für götmetall avsedd för elektriska och magnetiska
* .1. K. A. B. 1909 sid. 988.