JÄRNETS HISTORIA
3
men alt förekomsterna av gedigen koppar ej voro så synnerligt all-rnanna och att entlast en del kopparmalmer äro lättreducibla, före-laller det, såsom Beck påpekar, naturligt, att järnet redan tidigt och fore kopparen skulle kommil i allmänt bruk.
Mångfaldiga exempel från de gamlas gravar, skrifter och hieroglyf-teckningar anföras sedan av Beck för att bevisa järnframställningens ød, och vilja vi hår nedan åberopa några av desamma, av honom tagna från olika folk och lander.
De utomeuropeiska folkens äldsta järntillverkning.
kgypterna, jordens äldsta kulturfolk, förstodo redan tidigt att ur Porfyrer, basalt, granit och syenit uthugga väldiga block för sina onumentala byggnader och utmejslade ur samma hårda bergarter inbearbetade jättelika bildstoder, se fig. 1, 2 och 3 pi. I, vilket de svarhgen kunnat göra utan mejslar av stål.. Också avbildade de i sina, Ul var tid bevarade väggmälningar, alltid dessa mejslar och släggor i a ärg, visande därmed, att de voro av järn, inedan de samtidigt Malade alla de husgerådssaker och kärl, dem man kan tänka voro av Koppar eller brons med rött, och anser Beck därför antagligt att egyp-enia redan under tredje dynastien eller iidigare än 3000 år före nstus* voro väl förtrogna med järnets utvinnande ur dess malmer. an anser detta bevisat även genom det fynd av en järnslägga, se s- , pi. I, som engelsmannen Hill gjorde vid restaurerandet av Chufus bl'T11'1 och.viIken slä§ga låg i pyramiden under ett förut orörl sten-
•>< k, och sager han, alt då denna pyramid byggdes före år 3000 f. K., r e detta stycke järn, som förvaras i British museum, vara del äldsta, jOni bevarats till vår tid, c:a 5000 år gammalt som det i så fall vore.
eck anför även att ordet ba visserligen användes både for koppar te]1 .',!l1 n’ m.en att egyPterna skiide, då del gällde järnet, mellan »ba-at laset>> = järnet från norden och »ba-men» = järnet från södern, och g 1 e *lilva väggmälningar utvisande huru det senare blåstes, se fig. nie i I Målningen, som visar, att bälgarna trampades av en man ne ' negl.ei nas utstående öron, visar för resten samma ugnstyp, som 8'erna i Kordofan ännu använda, ett gott bevis på denna människo-ias laga intelligens.
u O’ v Lippmann (Archiv für die Geschichte der Naturwissenschaften kiin l * ei 1909, sid. 87—102) anser ävenledes att egypterna
anv"6 i°C11 använ<le järnet redan i 4:de årtusendet f. K., och all dess brfl*'n<ning 1500 är L K‘ var aIImän bland dein samtidigt med ‘Konsens.
i K D<i °vannämnda väggmälningarna och de otaliga ugnslämningarna rdofan hava kommit flere forskare, däribland v. Luschan (Zeit-
* Q .
ne ru, den siste konungen av tredje dynastin, regerade mellan 3124—3100 f. K.