ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
___________________________________________________________ 174 _____________________________________________________________________________ •IÄRNETS METALLURGI järn, som var och en av de senare nu. Tackjarnsåtgången per huvud ■ m ,, , . , /produktion + import —export \ i 1 yskland ar nu 135,7 2 kg . =135 7 2 ko \ invanareantal Järnbehovet per år skulle då bliva: år 2011 _______________________ 449504600 Ion » 2111 ....................... 899009200 » och jåinåtgången under nu kommande 100 år c:a 25795000000 Ion medtagande alla de aktuella tillgångarna och c:a ’/s av de uppskat-tade potentiella. Man har de »enonna» kvar forstås och väl är del, ty ålgången kommer nog all hålla sig närmare de första än de senare gränsvärdena! A. Järnmalmernas indelning och forekomst. På del all boken läsande elever må slippa här anlila läroboken i geologi påminnes först om ordningen av de geologiska berg- och jordskikten saml om i dem ingående olika bergarter, vari infogats en kolumn angivande all järninalin forekommer, men måste utgivaren tyvårr erkänna sig ej hava lyckats laga reda på något arbete, vari fullständigt redogöres för de olika malmernas forekomst i bergart-serien. Kolumnen är dock sä ordnad, all eleverna själva kunna in-pricka del felande efter anvisningar från sina lärare i geologi * Se lab XXXIX. 1. Järnmalmer av typen Fe304. a. Fasta magnetiter och svartmalmer. Dessa förekomma** egentlige» i de arkaiska och algonkiska formationerna men sällsynl och i obetydliga lager tiven i under- och mellankambrium. Kemiskt rena äro de sammansalta av 72,4 4 % Fe och 27,56 ^0 hava svart till stålgrå färg, svart streck saml dragas alla av magneten och äro l. o. m. stundom polarmagnetiska. De kristallisera i reguliära systemet och forekomma vanligen i lager eller lagerformade stockbildningar men åven villrade och anrikade i form av järnsand. De äro Sveriges och Norges viktigaste järnmalmer inen förefinnas i större kvantiteter tiven i Kanada, Ryssland, Förenta Staterna, Kuba, Frankrike och Italien å Sardinien, i mindre kvantiteter i Spanien, Portugal, Ungarn, Serbien, Bulgarien, Giekland, Finland, New Foundland, Mexico, Centralamerika, alla Sydamerikanska stater, Vastaustralien, Nya sydwales, Sibirien, * En av mig tillfrågad fremstående geolog förmodade att ingen verklig utredning i denna fråga iinnu gjort«. ’* Järnmalmernas plats i de olika formationerna tagna ur Ü. S. A. Geologieal Surveys pubi., »The iron oro resources of the World», Meyers: Eisenerse, m. fl.