ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
CM X JAU NETS METALLUHGI Tabeli I'’e2(>3 °,: EeO % MnO % Mg(> CaO Yorkshire, England, lermalni . . 36,98 0,95 2 2 9 2 89 Staffordshire » » — 46.4 7 1,44 0.94 0,7 6 Derbyshire » » ... — 42,6 9 1,49 2.8 5 3,32 ('.leveland » » — 37,10 0.93 3,7 3 6,6 3 Westfalen, 'lyskland — 36,9 0 0,04 3,6 2 8,0 3 Staffordshire, England, blackbands . 46,54 2,6 0 1,39 2 44 Westfalen, Tysklsind — 3H.9 6 9 9 9 Hörde » » — 28,5 6 0,73 1,2.7 2.87 i jura åtminslone l. o. ni. upp i övre lias, i wealdenlagrena och i krit-lormationen upp liil senonlagrel. Blackbands förekoinma mest i sten-kolsl'orinationens lager, men även i overstå trias och i undre kritan samt äro hos oss funna i ringa mängd mellan de skånska stenkols-lagren. (bostade hålla dc användbara bland lermalmerna 25—40% järn, blackbands 20—40 %. Utom i England uppträda de även i lyskland, Förenta Staterna, Kanada, New Foundland, brittiska Indien, Sydaustralien och Victoria. Vanliga sainniansättningen framgår av lab. LVI. 4. Ferrihydratmalmer. Denna inäktiga malmgrupp innehåller till huvudsaklig del malmer, som endast äro omsättningsprodukter av de tre foregående gruppernas eller av andra järnföreningar såsom svavelkis ni. ni. Och som i många fall omsättningen ej forsiggått fullständigt, kunna de ännu innehålla avsevärda mängder av modermalmen likaväl som av dess bergarter och föroreningar. Tre utpräglade typer kunna dock an-l'öras näm ligen: Limoniter sammansatta.............2Ee.,()3, 3H2O Minetter » ...............Fe2Os, 2H..O Sjö- och myrnialmer sammansatta . . FegO$, 3HSO+Feä()8, 2Hä(). Av forstå gruppen finnes det emellertid massor av olika samman-såtlningar, där hydratet år impregnerat antingen med oxid (i regel niera mogna) eller med karbonat (ej fullständigt omvand ladel Minet-lerna innehålla ävenledes ofta oomvandlat ferrokarbonat l. ex. de bruna. Vanliga indelningen av hydratmalmerna år: a. Kristalliniska, trådiga (brun Glaskopf), b. Vanliga, täta, hårda, c. M u 11 fo rm iga,