ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
184 JÄRNETS METALLURG! Ta bell Fe2O3 FeO X MnO % MgO % CaO * — 1 Prestne, Frankrike, oolit 47,10 12,4 8 0,3 0 1,20 11,|D | Leon, Spanien, brun hem 70,4 5 3,9 1 0,29 0,3 7 0.5 Ä j Béla, Ungarn 63,14 — 3,06 0,60 0,5« Jacobi, Ungarn | använda vidl 69,70 0,5 9 4,92 0,5 0 0,75 Gottliebfeld, Ungarn . . i Sztraczera j 41,8« 1,06 1,90 0,5 5 0,60 ■ Priklonskij, Ryssland, brun hem. . . . 66,90 — 3,9 3 0,49 0,79 Koshins » » .... 78,70 — 0,1 0 0,44 1,25 | Jadwiga, Polen — — 0,68 0,1 3 1.85 Plesnjuwka, Polen — — 10,64 sp 0,86 | Staffordshire, England, brun hem. . . 1 0,36 10,50 1 i 0,ß9 14,61 Osnabrück, Tyskland » ... — 1,29 — 7,00 : Ilsede, Tyskland, bog ore ! _ ) 0,0 6 1,70 4,30 i 1 0,06 0,20 3,2 0 Harz » » brun hem. . j _ ( 0,50 0,70 1,0» i l 0,8 0 — 1,80 4,24 —— Ryd, Sverige, glödg. sjömalm — — 3,80 — — 0,7 8 — — Särna » rå » ... — — 19,02 0,5 3 0,09 Av 30 st. svenska sjömalmer minimi — — 0,4 5 0,0 2 0,2? » » > » » maximi — — 33,4 8 0,73 3,10 » medelt. — — 5,3 5 0,1 9 1,37 Aniinne, Sverige, sjömalm 66,50 — 0,40 0,8 0 0,9" e. Minetterna höra egentligen till de oolitiska malmerna, men fingo på 1860-talet detta särnamn. De äro finkorniga, av gröngrä, röd, brun eller nära svart färg och lörekoinma i kolossala massor i ett distrikt omfattande 105,900 har, varav i Frankrike 61000 har, Tyskland 43000 har, Luxemburg 3600 har och Belgien 300 har. Tyskarna påstå, att malmerna ligga i understå doggerlagret, fransmännen i översta lias. De äro fattiga malmer med i naturligt tillstånd endasl 28—39 % Fe, men som de äro ytterst lättreducerade och synnerligen billiga i bryt-ning, användas de i största möjliga mängd av de hyttor, som ligga så till, att fraktkostnaden per ton järn ej stilller sig för hög. De äro iika på losfor och ägna sig därför väl till tackjärn för thomas-metoden. f. S/’ö- och myrmalmerna åro nutida bildningar och uppkomina genom svavelkisens i kringliggande berg förvittring. De förefinnas i