ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
JÄRNMALMERNA OCH BESKICKNINGSMEDLEN 185 XLV. A12O3 % Si()2 Cu m.m. s Fuktighet % Hydrat vatten ‘i Fe % P 3,24 6,6 9 0,1 II 9 •> 40,6 5 0,7 8 0 *>,03 6,67 | As 0,1 16 jcuPbZn O,om 0,0 8 2 — 0,03 9-37 J 53,3 5 0,750 0,0 6 21,60 0,20 0,(16 0 — 10^84 — 44,19 0,030 2,72 10.iio sp 0,120 10,95 49,24 0,0 0 5 2,9 7 43,1 4 CuO 0,u8 0,020 — 7,68 30,1 2 O,08i) 3,67 10,83 — — — — 46,83 0,2 5 15,03 3.86 — 0,01 0 — — 59,47 0,14 •>,4 6 33,0 6 — 0,0 7 0 — 16,54 — 30,611 0,0 1 3 1,28 4,r>9 — sp — 11,5 6 — 49,50 0,3 5 0 2,94 2,20 — — 7 — 41,01 0,4 7 SP — — 4,75 — 36,98 0,3 2 5,42 16,80 . — 0,090 — — — 36,9 8 0,(17 6,90 IH,80 — — — 11,90 — 0,9 0 0 8,2 0 22,90 — — — 12~80 — 37,00 0,700 4,1 0 11,80 — — — 5,2 0 — 54,3o 0,1 00 10,20 J S,l 0 — — — 9,411 — 42,20 0,2t)0 2,8(1 10,60 — — — — — 55,52 0,17 0 1,4 0 42,2 0 — — — — — 49,59 1,110 1,60 30,n o — — — — — 44,38 <J,r>90 0,43 4,82 — sp —0,1 7 — — 1 2,0 6 43,62 O,o :>o 1,23 5,4 9 — 0,0 3 — — 7,58 30,2 6 0,02D 7,89 41,26 — — — — 17,81 52,9 8 0,520 3,68 12,64 — — — — 13,53 43,80 0,2 1 0 4,20 6,6(1 — — — — 21.00 46,5 5 • 0,3 011 flertalet av de svenska landskapen och voro de malmer, varav våra hedniska forfader beredde det forstå svenska jårnet. Nu hava vi blott en enda sjömalmsmasugn i gång, den vid Åminne i Småland, men i Einland drivas ännu flera dylika. Myrmalmen forekommer dels i om gyttja påminnande konsistens, dels i form av mindre eller större hårdnade stycken, sjömalmen åler som grus-, hagel- eller penning-liknande utfallningar på sjöarnas boltnar, variirån de uppskopas. Bada slagen malm hålla vanligen avsevärl med fosfor, men ibland även vanadin. Tackjärnet, som blåses av dem, biir etl ganska goil lingrynigt gjultackjärn, som sårdeles viil liimpar sig för tillverkning av finare maskindelar, lili skörde- och slåttérmaskiner ni. ni. Fordom hade vi en ganska stor sjömalinsupptagning, och en dylik pågår ännu i stor skala i Finland, som har sin järntillverkning liil huvudsakligaste del