1 90 JÄRNETS METALLURGI
T a b e
Fe2O,t Ée..,()4 “i MnO, Mn304 o. MnO2 MgO
Penninggruvan — 56,n 7 7,27 1 1,30 3,21
Spexcrud, manganit 3,3 3 — — | 71,82 0.72
Jönvik 17,7 7 52,49 1 3,112 3.82
Skinnarång — 55,<19 2,1 1 14,1 8 2," 4
Grasberg, Hilläng — 33,6 3 15.1 3 15,45 2,69
; Mamas, knebelit — 46,5 8 13,1 2 1 5,86 8,76
Bohlet, manganit IH, 6 8 — — 60,31 SP
| Nordmark, hausmannit 1,0 0 — — 56,1 3 3,67
Långbans, » — 1,86 0,5 6 50,68 7.47
anrikad hausmannit . . . — — — — —
Chilensk pyrolusit — — — — —
Amerikansk » — — — 0,32
ningen är mycket talkrik, all man måsle tillsätta både kalk och kisel-syra för att få lämplig slagg. Om vad som menas med i varje fall lämplig slagg se under masugnsskötseln.
Med blandsten njenar man en järnmalm, som håller mera baser, än att den kan giva slagg av den önskade surhetsgraden;
Med torrsten en som håller mera syror, än att den kan giva slagg av den önskade surhetsgraden;
Med en gå en de nialmer åter sådana, i vilka forhåliandet mellan baser och syror är just sådant, att man utan extra medel erhåller den önskade surhetsgraden på slaggen, och
Med kvickstenar menas malmer, som i inasugnen lämna en svart skärande slagg (malmer med järnoxidulsilikater eller större mängd titansyra).
a Kalksten. Såsom ovan sades utgöres vid flertalet av de svenska masugnarna »heskickningsmedlet» av kalksten och hör man så vitt den ej ställer sig tor dyr välja en sådan, som fyller nedannämnda villkor: l:o. Möjligast fri från kiselsyra och lerjord;
2:o. » •> » svavel;
3:o. » » » fosfor (undantag vid blåsning av taekjärn till
basisk bessemer);
4:o. Med sådant lorhållande mellan kalk och talk att liimpligaste slagg även i det avseendet ernås; och
5:o. Möjligast lättbränd.