JÄRNMALMERNA OCH BESKICKNINGSMEDLEN
I 9 I
XlAii.
(’al) — ai208 Si()2 S % Cu m.m. Glödg-nings-förlust Mn Fe P
7,8o ■9 9 7 7,68 — 5,2 0 S,47 45,6 9 0,ooa
1,46 1,62 1K.46 C.U 0,4 4 2,07 50,uo 2,33 9
4,01) 2.0 1 4,20 0,2 8 (’U 0,0 2 5 2,2 0 10,08 00,4 5 0,280
7,4» 2,i> 6 13.80 9 — 3,70 10,97 41,08 0,0 1 3
x,48 2,1 4 12,61 0,117 Cu sp 7,80 1 1,97 36,1 2 0,007
3,6 0 0,73 9,5 5 0,4G2 Cu 0,165 2,1 0 12,3 1 42,84 0,o 1 5
5,86 1,4 1 8,15 0,029 — 6,10 41,99 13,05 0,0 12
20,50 0.87 2,6 0 0.11 1 9 — 15,37 40,7 1 0,70 0,0 5 C>
11,2 2 0,G5 12.03 0,1 00 | BaO —1,78 PbO —l,(ii 11,91 3(J,o G 1,70 —
—- |As2()3 —1,08 55,94
—■ — 9.76 — — 3,47 45,1 3 O.GIi 0,02 1
0.80 3.1 3 3,8 8 — BaO —0,52 — 51,83 3,58 0,158
Första villkoret betingas av, dels alt ju mera kiselsyra och lerjord kalkstenen, limmen, innehåller, ju mera måste man av densamma uppsiitta (se masugnsskötseln, slaggerna) och kalksten kostar ej bloll penningar i och för sig, utan ökningen av slaggvikten, som inträffar med ökad limmängd, medför ock ökade kostnader i bränsle och arbets-löner.
Andra villkoret beror på, all en av slaggens viktigaste funktioner år att i masugnsstället rena tackjärnet från svavel, och haller limmen svavel själv, så minskar detta forstås dess renande förmäga och det såsom vi (under masugnsskötseln) framdeles skola se i avsevärd grad. Med svavelhallig lim får man laga mera kalk, således ökade koslnader och kanske ändock såsom resultat olämpligt saminansatt tackjärn som produkt.
Tredje villkoret fylla de fiesta svenska limsorterna. Som vår järnhantering lili stor del är beroende av vårt järns fosforrenhel och all med beskickningen uppsatl fosfor i regel ingår i tackjärnet, behøver detta villkor ingen vidaie forklaring.
1 jtirde villkoret är baserat på dels all elt vissi forhållande mellan talk : kalk (olika för slagger av olika surhetsgrad) ger lättsmältaste och således minst koldryga slaggen, dels ock på alt föihällandet dem emellan i vissa fall har verkan på tackjärnets kvalitet. (Se masugnsskötseln, slaggerna.)