192
JÄRNETS METALLURGI
Femte villkoret slutligen har först på sista liden framkomnrit, sedan vi sett, all de lättbrända sedimäntära kalkerna, med lika kemisk sammansättning som en del urkalker, giva mindre kolåtgång i inas-ugnen, detta till följd av alt de avgiva sin kolsyra högre upp i mas-ugnen.
Exempel på några svenska limsorter lämnas i tab. XLVII. Analy-serna äro samlade under bergskoleresorna 1903—1910.
b. Kvarts. Uppsättning av kvarts kommer hos oss endast i fråga i två fall, l:o när man har en så kalkrik malmblandning, att den enbart ger för basisk slagg och man av vissa skål ej vill utspäda den med sur malm. I Dannemora t. ex., vårs järn i utlandet betalas med mycket högt pris, om det garanteras vara blåst av enbart Danne-moramalmer, vilka alla äro blandstenar, köper man ej från andra bergslager en kvartsig malm att blanda upp beskickningen med utan uppsätter i stallet ren finkrossad fosforfri kvarts. 2:o händer, som -ovan redan antytts, att man har genomgående så talkiga malmer, alt man av den anledningen får för svårsmålt slagg, då man kan hjälpa upp den medelst tillsättning av både kalk och kvarts. Denna kvarts man då uppsätter kan, om del galler blåsning av lancashire (2:da), basisk martin eller basisk bessemer få vara något fosforhaltig och är då antingen bättre taga fältspathaltigt grus vårs kalihall kraftigt »friskar upp» slaggen eller ock rod eller grå finkrossad sandsten, ty ren kvarts är i masugnsslaggen mycket svärlöslig, isynnerhet om den upp-sättes i grövre korn. Eli goti sätl är att, som göres vid åtminstone ett par av våra hytteverk, vid sådana beskickningar på masugnarna uppsätta finluggad sur martinslagg i stället för kvarts.
c. Flusspat torde vara del kraftigaste medel man har att göra slagg kvickfluten och användes härför allmänt vid de basiska martin-verken och i en del gjuterier, men med det låga pris, som flusspaten betingar, om den vagnslastvis tages utan mellanhänder direkt från Harz via Sassnitz, så kan fråga vara, om det ej vore skäl använda den som slaggförbättringsmedel även å våra såval vanliga masugnar som elektriska masugnar. Det behöves hell säkert mycket obetydlig till-sats för att göra även den svårflutnaste masugnsslagg kvick, utan att den biir för skärande. Naturligtvis måste man dock vakta sig för för stora tillsatser, ty då skär nog slaggen för mycket.
d. Titanmalm hava vi nyligen funnit vara ett förträffligt medel att göra slagg kvickfluten i de elektriska stålugnarna. Tabergs malm är härtill alldeles utmärkt, och som Tuolluvare malm med 0,5 0 % TiO2, då den blåses enbart, ger en mycket lättfluten ej pösande slagg, så är troligt, all titanhaltiga malmer kunna även i detta hänseende få en viss belydelse vid elektrisk tackjärnsframstallning.