214
JÄRNETS METALLURGI
uppgång genom schaktet, och för alt få nog gas och luft in i och upp genom detsamma, måste man avsluta ugnen med en ganska hög skorsten. Då nu den öppning, varigenom den råa malmen skall ned-stjälpas, hör vara belügen mitt i ugnens centrumlinje — såvida malmen skall bliva jämnt fördelad i ugnen, så byggdes de första ugnarna med tvåbenad murad skorsten, inen då denna befanns alltför svårt belasta de smala pelarna mellan spett- och gasgluggarna, övergick jag (Westman) till den konstruktion som numera (1876) allmänl användes (se fig. 1, 3 och 4). Vid denna täckes ugnens övre del med tackjärns-hällar, som mitt över ugnen bilda en stor fyrkantig öppning, i vilken nedsattes en gjutjärnsram, som täckes med en väl slutande gjutjärns-lucka (i) och som när malmhunden uppkommer av denna undan-skjutas innan malmen istjälpes, varefter luckan av sin egen tyngd sjunker tillbaka när malmhunden åter går nedåt. Omkring ramen befinna sig 4 hål å vilka äro nedsatta 4 skorstensror (n) av gjutjärn uppgående Lill och utgörande stöd för en tackjarnslåda (o), vilken år försedd med en med tunt tegel infodrad skorsten (p).»
Westman placerade i öppningen mellan denna skorsten och lådan för dragets regierende ett vridspjäll (q), men som detta vid mycket svavelhaltiga eller stärkt mullande malmer ofta ville »rosta fast», så utbyttes det på flera Ställen mot ett vaniigl täckspjäll ovanför skorstenen.
Den framstående bruksbyggmästaren E. Janson utbytte — mest av sparsamhetsskäl — denna skorstensanordning mol den som visas i fig. 1 pi. XX, vilket emellertid var mindre lyckligt, ty med malni-instjälpning från sidan kan ej ens med den av honom konstruerade i ugnens mitt placerade malmfördelningskonen hindras, att den grova malmen kommer längst bort och den fina går ned närmast under luckan, då resultatet biir ojämnt drag och ojämn rostning. Detta för-sökle han forgaves hjälpa med en i ugnen placerad tackjärnstratl. Sidoluckan höll dessutom aldrig tätt, varför draget i ugnen blev dåligt. Wiborgh byggde i stället för dessa skorstensanordningar två tegel-infodrade plåtskorstenar, en på var sida om Westmanska luckan, men ej heller denna anordning befanns så god, som Westmans, men där-emot börjar den senare allt mera att utbytas emot ing. C. Jansons konstruktion, vårs legelskorslen nedtill slutar i tvenne halvelliptiska inurade ben, ett på vardera sidan om Westmans luckram (pi. XX fig. 3).
»Ugnens höjd och schaktets form. Ju högre rostugnspipan göres, ju bättre biir brännmaterialet, gasen, lillgodogjord, men å andra sidan biir malmpelaren också mera täppande, så all svårighet uppstår att få tillräckligt drag uli ugnen. För en större rostugn med 8 uttags-gluggar tages piphöjden till 9 m* och för mindre ugnar någol lagre. Inre diametern vid bördjärnen rättar sig även efter storleken d. v. s.
* Se måttabellen.