ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
-213 JÄRNMALMERNA OCH BESK1CKNINGSMEDLEN plan än 90 ä 100 mm och della blir för tunna spettvalv även med nuvarande utmärkta tegelsorter. För att det färdigrostade malmbältets malm skall kunna lös- och utkrokas runt om, vidga sig utdrags-gluggaina inåt, så att pelarna innerst utgöras endast av sidohällarnas iiågot grövre kantgods (se lig. 2). Att som här och var försökts an-bringa stödjärn mitt i inre gluggöppningen under bördjärnen är ej att rekommendera, emedan det forsvårar utkrokningsarbetet. Det närmast här nedan följande utgör sammandrag av dir. West-mans egen föreläsning över hans rostugn für 1875—1876 års bergs-elever, av utgivaren inlort redan i Wiborghs föreläsningar: »Ringtrum man, spettgluggarna och gasin loppen. Strax över uttagsgluggarna förses ugnsmuren med en avsats, varpå placeras eil ringformigt tackjärnsrör (c) i vilket masugnsgasen på två eller flera Ställen inledes genom vertikala rör, och från denna, den så kallade (d) och murade (f), vilka senare med bördjärnens ringtrumman in-medelst en liten ringtrumman, ledes åter gasen genom mindre rör vinkeltrummor (e) upp genom hotten i gasgluggarna äro belägna så högt, att deras bollen är i jämnhöjd övre yta. Den lilla öppning, varigenom gasen från kommer i gasgluggen, kan minskas eller öppnas inlagd tackjärnshäll, genom all denna skjutes inåt eller utåt, och här-igenom kan man reglera så, att nog gas inkommer i ugnen, och så all lika mycket gas inkommer genom var glugg. Antalet gasgluggar är ailtid dubbelt så stort som antalet uttagsgluggar, och dessutom äro <le ailtid placerade så, att tvenne stycken ligga på var sin sida om uttagsöppningarna saml så, att alla befinna sig på samma avstånd Iran varandra, även dessa gasgluggar vidgas mot inre pipmuren (samt hava i horisontalplanet den form, som lig. 2 f angiver), och är ända-målet med denna form, alt vid spettning genom dessa gluggar malm-pelaren inuti ugnen skall vara så mycket som möjligt åtkomlig, och så att all den malm, som vill fästa vid murpelaren mellan tvenne gluggar, skall kunna lösstötas. Ovanför denna rad gluggar är ugnen försedd med ytterligare tvenne rader gluggar, de så kallade spettgluggsraderna (h och i), vilkas gluggar äro lika många som och sitta rätt över gasgluggarna. För alt ej gluggarnas yttre kanter vid spettnihgen skola skadas, ävensom till murens förstärkande, vilken genom denna massa gluggar naturligtvis får minskad styrka, beklädes den utvändigt med tackjärnshällar. Ovanför overstå spettgluggsraden finnas ytterligare några enstaka gluggar kallade observalionsgluggar, som under driften hållas låppta med lösa tegelstenar, och användas dessa gluggar vanligtvis aldrig för annat än observation av godsets temperatur i olika nivåer i pipan. Skorstenen och luckan för malmens istjälpande i ugnen. Ugnen har en rätt betydlig höjd, och är malmen lin eller av sådan beskaffenhet, att den genom den starka hettan i ugnen faller sonder, så blir malmpelaren i ugnen mycket tät och hindrande för gasernas