225
JÄRNMAI.MERNA OCH BESKICKNINGSMEDLEN
Från rostugnen föres malmen till malmbåsen vid niasugnen, i vilka den nedstjälpes. Båsen, som äro av mycket vaiierande stoi-lekar, böra helst hava 35 a 40° lutande hotten, på det att mullen må följa med styckemalmen ut, så att ej tidtals — emol all ett bås böijai tömmas — mullprocenten må bli större. Nedtill förses båsen Aid bollen med flüster med stopplucka vid sådan höjd, att malmen endast behöver rakas ned i vagnen, som skall föra den liil krossverket. Lämpliga måti på sådana bås äro de vid Graversfors använda: längd 4,2 m, bredd 2,5 m, höjd fram till 5,8 m och baklill 3 ni.
2:o. För malmpuloerrostning.
Malmpulvers och sligs användning på masugn har förr varit mycket inskränkt av flera orsaker, varibland de viktigaste varit:
l:o. Omöjligheten att rosta pulverförmig malm i större mängd i Weslmanska rostugnen, så all den blev nöjaktigt uppoxideiad och svavelfri, varigenom man hade att befara oren gång av osönderdelade ferrosilikater och mycket höjd kalk- och kolåtgång på niasugnen.
2:o. Skullningar och ojämn masugnsgång även för atl våra mas-ugnspipprofiler ej voro avpassade för blåsningar av dylik malm.
3:o. Mindre tillverkning, emedan våra blåsmaskiner ej voro kraftiga nog all vid niera täppande beskickning driva in tilliäcklig blästerkvantitet.
4:o. Större förluster i form av »sot» i gasledningarna med diirav följande mera arbete med rensning av dessa och varmapparaterna.
Som emellertid de sligande kolprisen tvang lili beskickningarnas anrikande, och våra mellansvenska gruvor dels ej kunde lämna rikare malm utan att få för stora förluster i gråbergsprocent, och det var högeligen önskvärt, atl den mängd fattig varpmalm, som vid dem under' tidernas längd samlats, måtte kunna tillgodogöras, gjorde sig en allmän strävan gällande att utfinna någon metod, varmed man skulle kunna av anrikad malm bereda briketter, och vad Sverige galler även rosta dessa eller ock forsi rosta malmpulvret och sedan bereda briketter. Även i tillandet, där man i regel har mycket mull-rikare malmer än hos oss, men även led av malmnöd, arbetade man På samma sak, ehuru problemet där så liil vida ställde sig enklare, att man diir till följd av att koksen ger mera värme i masugnsställena, och därför i dessa även mycket kalkrik slagg är smältbar, ej behövde taga hänsyn till svavlet, och även för att man där rör sig mest med oxidmalmer och ej behöver tänka på uppoxidering av ferroföre-ningar.
De föreslagna och försökta metoderna for malmsligers och pulver-nialmers förberedande för masugnsprocessen lorde båst kunna indelas i följande klasser:
15.