CQ
l.[l 1
JÄRNETS UTBRINGANDE UR MALMEN
1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910
'4574600 46066853 915320000 1010701000 1105124000 3) 1060579000 3) 1084521101")
54032212 59268254 60965387 48753764 612170645) —
964100 983900 973100 986000 1061200 1085600 1132900
647900 693900 712900 703000 744600 846700 877600
625400 658700 702000 738400 722100 783200 816600
98800 96600 98800 97700 107500 108600 111200
120i>0 12500 14300 14100 12800 17300 20100
9300 11500 14500 19800 18600 24200 34000
3800 3300 3700 3200 3300 3200 3400
5503 5625 5650 6113 6603 5899 6593
530000 575175 C.16443 625157 674020 699066 712570
9 7184 6814 4463 4334 5132 5477
?lt»ngerats et-ter uppgiftømas årtal. I U. S. G. S. tab. äro de alltid de sist inkomna sammanförda lVa här skattats. 3) Hollands, Sydafrikas och Australiens akattade. Rysslands, Japans och Spaniens '»«Ustry.
kol. Härpä nedsattes e^n läm emellan forman och bläsväggen och på sidan om denna åt forman till fullpackades kol till ett goti stycke över forman, och även på andra sidan lades litet kol, vilka senare tilltrampades och därpä täcktes med ett malmlager. Härpä kom åter ett kollager, så ett malmlager, så åter kol o. s. v., tilis härden var füll, då malmsidan täcktes med stybbe och småkol. På formsidan eld-sattes sedan med ett glödande smältstycke, mera kol påostes och bliister pådrogs, varefter, allt efter som kolen brunno undan, mera sådana iskyfflades. Under tiden, medan härden och malmen togo helta och den senares reduktion började, valides framför forman foregående smältas stycken och uträcktes under hammaren. Vid framsidan av härden lossades med ett spett malmlagren, mera malm och kol dit-lades, allt efter som sjunkningen så tillät, varjämte efter behov gjordes slaggtappningar, och visade sig slaggen härvid för järnrik, upp-sattes den åter. Malmen reducerades så småningom, och genom att, sedan uträckningen av smältstyckena fullbordats, den bildade järn-svampen bröts närmare forman, fick man den att bilda en smälta, soin därefter utsmeds. Resultatet blev cirka 31 % järnutbyte och en kolåtgång nära lika med uppsatt malm (106 mot 100).
yates metod.* Vid denna användes ugnar, som innehöllo ett hopbollningsrum, ett förvärmningsrum och tvenne reduktionsavdel-ningar eller reduktionsplan, nedefter vilka malm-kolblandningen ma-kades. Malmen blandades i pulverform med stenkolspulver och in lades på planen, dar den upphetlades, tilis den var füllt reducerad, då
* Se J. K. A. 1868, sid. 266.