252
JÄHNETS METALLURGl
Den tidens masugnars utseende synes av pi. XXVII som avbildar Forsaströms år 1796 byggda hytta.
1848 byggdes Hellefors (i Söderinanland) nya masugn på mo-dernaste satt för den tiden med följande mått: piphöjd 10,3 5 m, kransdiameter 1,6 ni, bukdiameter 2,3 in. och bottendiameter 0,6 7 m’ vilket visar att framstegen, vad pipformen angår, på dessa femtio år fran slutet av 1700-talet ej varit synnerligen stora, men man hade därunder dock overgått från en till tvenne fonnor och vid masugnarna, såsom redan förut framhållits, fått varmapparater och rostugnar.
1860 byggdes vid Långshyttan den största masugn, som hittilis blivil byggd i Sverige, och hade den måtten: höjd 15,6 in, kransdiam. 1,7 8 m, bukdiam. 2,7 0 in och ställdiam. 0,9 ni, visande en avsevärd ut-veckling på 10 års tid.
Ar 1871 diskulerades i Jernkontoret av dess direktorer frågan om lämpligaste dimensioner för träkolshyttor, och ansågo då två av sagde fackmän, alt den redan uppnådda höjden av 15,6 m utgöra gransen, varöver toga vinst i kolbesparing medan ater de Ivå andra livligt forordade ylterligare ■och volym.
kunde förmodas stod alt vinna, ökning i höjd
Den ene av de ovannämnda motståndarna mol högre niasugns-pipor, E. Westman, förevisade sedan vid .Jernkontorsmotet 1880 nlning på Østerby nya masugn och anförde därvid, att man byggt denna endast 15,6 in. hög, emedan man limnit, att de under tiden mellan 1870 och 1880 med 1(5,8 m höjd byggda piporna »ej medfört kol-besparing utan endast något störte produktion med därav härrörande ininskning i arbelskostnad per centnertackjärn», men hava vi sedan dess kommit upp i en maximihöjd av över 18 ni såsom vi längre iram skola finna.
A. Masugnen och dess uppförande.
(Hochofen, biast furnace, haut fourneau, domennaja petscbj, alto forno, alto horno.)*
«. Träkolsmasugnen.
a. G rundlå g gning en.
Redan de gamle svenske bergsmännen lärde sig alt välja stadig och god grund vid sina hyttebyggnader, ty redan den tiden voro masugnarna i forhållandet mellan byggnadens vikl och grundarea bland de allra svåraste anläggningar man hade att utföra. Och man kan saga, alt så är iinnu i dag forhållandet, ly få nutida byggnader belasta sin grundyta per m2 så kolossalt, som en med beskickning fylld modern masugnspipa. En svensk sådan, t. ex. Karmansbo utövar
“ Ur »Illustrierte Technische Wörterbücher, Band XI, Verlag R. Oldenbourg, Berlin .1911». Kekommenderas.