to
JÄRNETS METALLURG!
Forklaringen till detta torde emellertid få sökas uti att Dormsjö nya pipa byggdes upp inuti en gammal masugns kvarstående yttermur.
Då det gäller träkolsmasugnarnas byggande här i Sverige torde man kunna saga, att flertalet brukskarlar ännu hålla fast vid, vad man skulle kunna kalia, medeltjocka murar eller vid tre-stens eller åtminstone två-stens murtjocklek, och så stor kostnadsökning medför dubbel eller tredubbel pipmur ej utöver enkelmur, att det verkar av-skräckande, då man genom den tjockare muren kan minska värme-utstrålningen. Vid koksmasugnar åter har man vid tre-siens mur-pipor att befara i vissa nivåer alltför hög värme, så for sådana torde tunnare murar vara att förorda.
Vi bygga således vanligtvis med yttermur (mellanmur) och pip-mur eller innermur och med en eller två »sandspringor» på 25 mm vidd emellan. Springorna äro dock numera sällan fyllda med sand utan mera med bruk eller skarv. På de sista åren har Höganäs fort i marknaden ett s. k. asktegel, som förtjänar all uppmärksamhet av herrar masugnsbyggare. Det iir elt halveldfast, lätt, ytterst poröst men dock synnerligen stärkt tegel, som till följd av sin porositet är ovanligt litet värmeledande. Otvivelaktigt är, att en masugnspipa uppmurad med endast innermur och med detta tegel i yttermur saml utan sandspringa skall visa sig lika litet varmeutstråJande, som de aldre tremurspiporna med två sandspringor.
Lämpligt är att uppmura innermuren nedifrån och upp till ungefar bukens overkant, d. v. s. overkanten av innerpipans vidaste del, med eldfastaste skånskt chamottegel, t. ex. »Stabbarp». Från bukens overkant upp till uppsåttningsmålet bygges den av ett slitstarkt, således mindre eldfast chamottegel eller ock av tegel av sandgjuten mas-ugnsslagg. Det sistnämnda är isynnerhet bra att använda i koloxid-dissociationsnivåen, men kan man dar inmura även något så når eldfast skånsk klinkert. Utdissocieringen av kol ur koloxid sker näm-ligen i sagda nivå ej blott i själva beskickningen utan även i mur-verkets porer, varvid tegelmaterialet spränges sonder och flisar av. Man bör därför här hava så tätt och porfritt tegel som möjligl. Mellanmuren kan hela vagen upp igenom uppföras av skånsk K-kvalitet eller av sandgjutet slaggtegel, vilket senare dock i de nedersta partierna torde vara väl stärkt värmeledande. Yttersta muren tages mångenstades av rödtegel för utseendets skull, men kan lika goli lagas av sandgjutet slaggtegel som har en vackert jämn grå färg. Dock, som sagt, yttermur av Höganäs asktegel är bäst och föga dyr-barare, nej billigare, eftersom mellanmuren då utan ökning i värme-utstrålningen kan inbesparas.
Annu på 1890-talet togos de tre murarna olika tjocka: innermuren 12 tum, mellanmuren nedtill 24, upptill 12 tum, och yttermuren hela vågen 24 tum tjock. Karmansbo inasugn, byggd 1903, erhöll endast dubbel pipmur av inalles 30 tums tjocklek, Högfors erhåll likaså blott