JÄRNETS UTBRINGANDE UR MALMEN
ui 01
en blästeröppning (forma) till masugnspipan höll man i med ännu på 1820-talet, men 1823 undrar Sefström, 0111 man ej lika gärna künde använda flera formor eller rent av inskaffa blästern genom ett runt omgående »galler». Man började något senare bygga masugnar med en ryggforma och två sidoformor och (ick då 4-brösts-ugnar. Ännu 1850 byggde Sveriges då skickligaste masugnsbyggare ålderman Jonas Olsson sådana masugnar, ehuru övermasmästar G. Svedelius genoin att mura igen ryggformorna flerstädes visade, att man fick jämnare masugnsgång med endast två, diametralt niotsatta formor. Ett par masugnar med ryggforma och två sidoformor funnos dock kvar ännu år 1904. C. Rin man anser 1789 att en väl uppförd masugn hör hava innerst en cirkelrund pipmur, direkt utanför denna en bakmur, så en sandfyllning, sedan en ringmur, så åter en sandfyllning eller en lyllmurfyllning av små gråstenar med lerbruk emellan och här utan-före slutligen den i kvadrat lagda av tillhuggna gråstensblock upp-f'örda »kallmuren» med 17 alnars sidor (10,2 m).
Under 1800-taIets lopp började man emellertid komma till insikl om att så grova murverk ej voro nödvändiga för bibehållandet av låg värmeutsträlning, varjämte man kom underfund med att för-skjutningar i murmassorna genom förankringar och bandningar säk-rare förekommos om murverket dels togs tunnare, dels helt och hållel logs av cirkelrund genomskärning. Den fyrkantiga yttermuren fick därför bortfalla. Som masugnarna äro de dyrbaraste ugnar järnverken bygga och ell hegångel fel i deras byggnad dels är mycket svårt avhjälpt, dels kan inverka ytterst olyckligt såval på masugnsgången som på tackjärnskvaliteten och ekonomien, gär man alltid försiktigt lili väga vid konstruktionsändringarna med dem, och sä försiktigt har man förfarit vid minskandet av murljockleken all l. ex. Bångbro masugnar, som byggdes i början av 1870-talet, erhöllo av följande murar bestående väggar: Innerst pipmuren 1,0 fol tjock, så 0,5 fots sandfyllning, dårpå en 1,5 fots slaggtegelmur, sedan 1,0 fots sandfyllning och härutanför två stycken slaggtegelmurar, vardera av 1,7b fots tjocklek. Hela väggtjockleken således: 7,5 fol = 2,25 ni (Se J.K.A. 1875 pi. II). 1881 konstruerede E. Westman österby masugn med följande murdiinensioner vid bukens underkant: Pipmur 1,0 fot, bakmur 2,o fol, sandfyllning 0,5 fol och yttermur 1,5 lol, således 5 Ibis = 1,5 ni väggtjocklek. 1885 byggdes vid Degerfors ny masugn med endast 3 st. murar å 1 fots tjocklek. Längst drefs emel-lertid här i Sverige murainas avtunning vid Dormsjö bruk, där man 1886 påblåste en inasugnspipa med enkelmur, den forstå i Sverige. Nedifrån upp till bukens overkant hade man 18-tums mur, från bukens overkant upp till kranshällarna åter blott 12-tums. Ar 1892 upplyste H. Tholander om, att denna tunnmurade masugn gått vid alldeles samma beskickning med lika låg kolåtgång, soin den senare byggda, 5 fot högre Fors masugn, som fått 5 å 6 fots murtjocklek.