JÄRNETS UTBB1NGANDE UR MALMEN
271
Gasuttagens antal varierar vid de svenska hyttorna mellan 2—4. I allmänhet kan man säga, all det for gangen i masugnen är bäst att hava sistnämnda antal. Deras diametrar variera ganska av-sevärt, såsom av längre fram anförd tabeil synes (mellan 300—900 mm). Vid några få hyttor hava de oval form med liggande oval, vilket i ett avseende nog har skål för sig. Se härom och om rätta vidden mera under masugnsprofilen. De äldre satten för deras uttagande visas å planscherna XXIX fig 1 och XXXIII fig. 3, numera åter låter man dem alltid få skarp kitning både inåt och utåt, såsom pi. XXXV lig. 1 visar men anbringar dessutom strax utanför högsta punkten en sotlucka.
Gasled ningarna (se pi. XXIX fig. 1 och pi. XXXVII fig. 2 ävensom pi. XXXVIII), om vårs rätta dimensioner se under pipprofilen, böra strax utanför masugnsmuren forses med sotsåck av till räckligt stora dimensioner. Vanligen tagas sotsäckarna i Sverige all-deles för låga och trånga, så att sotet ej hinner i tillräcklig mängd avsättas i dem, utan i besvärande mängd inkommer i gasledningarna. Ett exempel hårå kan anföras från ett av våra större bruk. Sotsäckarna vid della bruk hade (se pi. XXXVIII) ursprungligen de målt som synas å planschen, och måste man då sota rören till rostugnen varje vecka, men sedan sotsäckar av dobbelt så stor höjd och diameter in-satts, behövde sot uttagas endast var sjätte månad, trots man gick med samma på slig rika beskickning. Plåten i dem tages 4 å 5 mm tjock och utgående röret bor gå ut högst tippe i solsäcken och högl över nedgående rorets mynning. Mellan solsäcken och pipmuren har man på sina stallen igenslagningsventil (pi. XXXIX) för gasens av stängande vid sotning.
Annu kraftigare än sotsåck till gasens renande från mull verkar den t. ex. vid Bångbro använda vattensugapparaten, på tyska kallad Wasserlrommelgebläse (se pi, XXXVII fig. 1), vilken är så inrättad, att ett vattenrör inmynnar överst i en rörhuv, i vårs botten befinner sig elt vattenlås. Vattnet går under detta lås och kommer då på en plåtskiva perforerad med helt fina hål, som göra, att vattnet sedan neddryper som tämligen fina droppar genom det vertikala sugröret, i vilket masugnsgasen inströmmar strax under silskivan. Regnet verkar sugande på gasen Nedtill inmynnar »sugröret» i en plåtho, dar vattnet kan rinna över läpp, medan gasen bortgår genom en regleringsventil til] förbrukningsorten. Vare sig man har vanliga sotsäckar eller dessa vattenrenare, bör man laga så, att alla gasuttagen äro förenade med ett kommunicerande rör, så att samma sugning råder i alla gasuttag-ningsöppningarna, och detta rör, likasom ledningarna till rostugn, varmapparat och gasmaskiner förses med tillräckligt antal självslulande explosions- och sotluckor. Om olika sugning råder i gasuttagen, verkar det likaväl som en osymmetrisk placering av dem till ojämn gasgång i pipan. Vid Ulfshyttan och Röfors, dar man insatt flåktar i gasledningen, vinner man med dessa huvudsakligen att ingen onödig.