284 JÄRNETS METALLURGI
Lundins generatorgaskondensor,* men numera tyckes man nöja sig vid för-reningen med endast bortre halvan av hans apparat, nämligen det mångdubbla vattenbegjutna stånggallret »skrubbern». Härvid (se S. u. E. 1910 sid. 1402) placerar man ett 4-kantigt plåttorn över en murad bassang, vid vårs botten ett skopverk nedgår och bortfor det slam, som eljes skulle fylla densamma. I tornet lägger man så upp på vinkeljärnsflänsar lager av noga kantfasade hyvlade trästänger, iakttagande, att de undre lagrens stänger få större avstånd sinsemel-lan än varje ovanför följande nytt lager, och att stängernas riktning i varje lager är vinkelrät mot det foregåendes, samt att vattendropparna från ett lager drypa på det andras stänger genom mellanrummet. Överst, under taket i tornel inkommer nämligen kylvatten genom strilrör och nedfaller sedan som ett regn på och ned genom galler-lagren, medan den från sotsäckarna kommande varma gasen inkommer nedi tornet och renad och avkyld bortgår upptill. Av det »sot» gasen medför borttages 50 å (50 % i denna anordning. Grosse förordar sådan storlek på kylaren, att dess volym skall motsvara — allt efter gastemperaturen — 0,6 — 1 % av gasinängden, som skall renas per timme, och beräknar han vattenåtgången för 1000 kub.-met. gas till c:a 3 kub.-met.
En annan för-renare, som enl. Boirman skall vara vida effektivare, än den av Grosse beskrivna, är konstruerad av Kubierschsky (S. u. E. 1910 sid. 1476) och skall efter B:s uppgifter vara så effektiv, att den rent av lämnar färdigrenad gas med en stofthall av endast 0,0 2 gr per ms, men som uppsatsen ej ger antydan om, var denna apparat blivit byggd och prövad, är bäst avvakta vidare upplysningar om densamma.
Från för-renaren går gasen liil slutreningsapparaten, och finnes det även en inängd olika konstruktioner av sådana, men som alla sådana som funnit någon större användning utgöras av roterande maskiner, tillhör det ämnet bergsmekanik att redogöra för dem.**
/. Varmapparater och blästerledningar.
Skotten I. Nielson i Glasgow uppgives vara den förste, som använt varm bläster och skulle han gjort försöket därined år 1830, men troligt är, att han utförde del första försöket något förr alt döma av .1, K. A. 1831 sid. 185 och 277. Hans första försök utfördes i en grovsmeds-härd, och då han såg, att han genom den förvärmda blästern sparade kol i barden, associerade han sig med dels en masugnsägare Wilson dels en stålfabrikant Macintosh och byggde varmapparater både vid masugnar, färskningsugnar och Wilkinsonska vållugnar. Och som
* Se under generatorer.
** Beskrivningar återfinnas i S. u. E. 1910 sid. 1405, 1437, 447, S. u. E. 1909 sid. 1833, 1791, S. u. E. 1906 sid. 910, S. u. E. 1908 sid. 1879.