286
JÄRNETS METALLURG!
a. Rörvarmapparater na.
Den första av dessa uppfanns som sagt av skotten I. Nielson troligen något före år 1830 och bestod efter allt att döma i att en del av det från blåsmaskinen till forman ledande blästerröret omkläddes med murverk, i vilket en eldstad anbringades. Rörets läge och rikl-ning voro härvid av mindre betydelse, utan uppmurades värmekanalen kring detsamma lika bra om det låg horisontalt, lutande, eller stod vertikalt. Nar man emellertid snart sökte genom förlängning av den del av blästerledningen, som värmdes, få högre hetta på blåstern, vann man detta genom trenne olika anordningar av rörslingor, i det man antingen placerade slingorna liggande över varandra, stående på underlag eller upphängda i förbränningsrummet och så uppkommo de tre klasseringar av rörvarmapparater, dem vi än i dag tala om eller rörvarmapparater med stående rör, med hängande rör och med liggande rör. t
Rorapparater med slående rör.
Den första apparaten av detta slag byggdes i början av 1830-talel vid järnverket Calder i närheten av Glasgow och erhöll i litteraturen verkets namn (se J. K. A. 1834 sid. 524 pi. 31 fig. 6, 7, 8 och 9). Den bestod, såsom å pi. XLVIII lig. 1 visas, av ett med skorsten forset! ugnsrum, vari nedtill befann sig ett genomgående stångrost. På detta underhölls en läng stenkolseld. I murverket på ömse sidor om detta rost voro horisontala rör inmurade och inleddes blåstern i del ena av dessa rör vid apparatens ena gavel samt bortleddes genom del andra, utgående vid apparatens motstående gavel. För att komma från det ena till det andra av dessa horisontala rör måste biastern passera upp och ned genom i mufl’ar å dem nedsatta och fastkittade »byxrör» (9 stycken), vilka rör omspolades av lågan och förbrännings-produkterna från stenkolselden. För ernående av båttre effekt gjordes vid denna apparat den forandringen att i stallet för byxrören insattes höga upptill något mot varandra böjda rör (av pistolform), vilka voro slutna i övre ändan men utefter nästan hela sin längd tudelade med en skiljevägg. Bäddrören voro ävenledes avdelade i fack och häri-genom åstadkoms att blästern måste passera upp och ned i v a r j e särskildt rör, hela apparaten längs efter i st. f. förut i tvårgående riktning. Bättre utnyttjande av förbränningsgasernas värme erhölls härigenom, och rören stodo även bättre vid lag, men de voro synner-ligen svårgjutna och apparaterna med stående rör fingo vika för dem ined liggande, ända tilis dess vår landsman John Gjers på 1870-talet fick sin apparat med stående rör fullkomnad genom den s. k. Gjerska brännaren. Gjers apparat, som framställes å pl. XLVIII fig. 2 och 3, består likasom Calderapparaten av tvenne inmurade bäddrör (dock av platt fyrkantig genomskärning) och av på dem ställda byxrör, men