JÄRNETS UTB1UNGANDE UR MALMEN
289
ånde luflstralarna vinkelrätl träffa gasstrålarna och blanda sig med dem givande en rätt god förbränning. Den uppstående lågan omspolar så de raka rördelarna och förbränningsprodukterna vända sedan under apparatens valv ned genom krokrörsrummen samt bortgå genom apparatens bolten och en skorstenskanal till skorstenen. F. Bergen-dal har påpekat, att denna senare bör tagas tämligen hög, på det all man må få skarpt drag, så att apparaten kan skötas med nöjakligl avpassade gas- och förbränningsluftkvantiteter. Uppe under valvet, där gaserna vända ned genom krokrörsrummen uppstår en skarp om-virvling av gaspartiklarna, och som neri apparaten blandningen ej blivit fii 11 ständig, sker här en ny häftig förbränning, som orsakat för skar]) upphettning av de overstå krokrören, men denna olägenhet har avhjälpts av F. Bergendal på så satt, att han försett dessa rör med yttre piggar inellan vilka eldfast massa smetas. Apparaten uppmuras vanligen med 6-tums inner- och gavelväggar, 12-tuins långvaggar (2 skili 6-tum på lång) och 9-tums loppvalv. Valvet mellan gasrummet och förbränningsrummet tages 12 tum, skorstenskanalen under apparaten 670 X 650 mm i tvärgenomskärning, och på sidorna förses apparaten med en mängd sotluckor till underlättande av rörens ren-görande. De raka rörens inre diameter är 225 mm, yttre 270 mm, och centrumröret, som oftast är draget och (örses med smidda ånd-konproppar, har en yttre diam. av 112 mm. Raka rörens muflar ha 125 mm längd, 300 mm inre och 360 mm yttre diam. Flänsarna äro innerst 12, utåt 18 mm tjocka.
Beråknandet av en rörvarmapparat av M. B. T.-tijp: För en ny-hegynnare med god teoretisk utbildning ler sig en varmapparats -vare sig rör- eller regenerativapparats— beräknande synnerligt enkel. Man vet ju, huru mycket tackjärn man vill fabricera per minut. Att fabricera den tackjärnsmängden erfordrar ju den och den kolmängden; denna kolmängds förbränning till koloxid fordrar så och så mycket syre molsvarande det och det kvantumet blästerluft. Denna lufts upp-värmning lili den önskade blästertemperaturen tager så och så många värmeenheter, en tackjärnsyta av x m2 storlek med den och den yttre temperaturen genomsläpper så och så många värmeenheter per minut, således erfordras just jäninl så och så stor inre röryta för all önskad blästertemperatur skal! ernås. »Man kanske behöver taga med en konstant här och där i beräkningen forstås,» som en elev yttrade till mig. Ja nog är det så alltid, ledsaml bara, atl dessa s. k. konstanter äro bedrövligt okonstanta! Vi hava åtskilliga variabla kvantiteter i den där serien! Så t. ex. vela vi huru mycket tackjärn som kommer att fordras av vår masugn? Ja, på en höft forstås; när den skal! »blåsa bessemer» går den l. ex. med drivning = 1, vid lancashire med 1,2 5 a 1,6, vid martin med 1,5—1,8. Vid bessemer med den kolåtgången varie-
Magnusson Bergendal-Tholanders typ.
19.