_______________________________
JÄRNETS UTBRINGANDE UR MALMEN
301
Närmast det rätta kommer i della fall det halvteoretiska för-farandet med beräkning grundad på värmeabsorptionen. I denna beräkning söker man svar på frågan om viklen på den stenmassa, som behöves für absorption av sådan värmemängd alt under upphettnings-perioderna skillnaden mellan avgaende varmblästers temperatur i början och i slutet ej biir för stor. Formeln biir då
G ■a(ti — t1)= Wd+ W,, dar
G = i arbetet dellagande tegelviklen, ...
tj — teglets sp. värme = 0,2 4,
/2 —tj = temperaturskillnaden — 30° lili 60°, vanligen 50°,
Wb = antal värmeheter behövliga för uppvärmande av den bläster-kvanlilet, som under en period genomströmmar apparaten;
= den värmekvantitet, som under en period förloras genom ut-
strålning och ledning = c:a 25% av Wb.
Då nu vanligen varje Ion tegelruste motsvarar 10 ni2 upphettnings-yta, erhålles därav även dennas storlek.*
Vid mindre inasugnar, som våra, är nog emellertid blist läkna med Ws = Wj ■ 0,3 5.
Av vikl är all välja rätta vidden på kanalerna i tegelrustet och även all välja rätta tjockleken av teglen, och har man härvid enligt Gugier praktiskt experimenterat sig till all för sotningens skull kanal-vidden bör hålla sig mellan 150—200 mm och tegeltjockleken 60—80 mm., varvid man sett, att mot
kanalvidderna...................... stentjocklekarna................... upphetningsyta för 1 m3 ruste .
150
61
13,5
175 200 mm svara
72 82 » och
11,5 10 m2.
Vid koksmasugnar ger man en apparats plåtmantel diam. — 4—7,5 ni, vanligen 6—7 ni, böjd 18—40 ni, upphettningsyta 900—8500 m2. Som gasbränningsperioden tager när dubbelt så lång tid som bläster-värmningsperioden bör man hava ininst 3 apparater Lill en masugns-anläggning, och har man mycket svag gas, som vi lå vid förhyttandet av Gröndals briketter, så är bäst bygga 4 stycken apparater och låta 3 stå på tillvärmning, medan 1 varmer blåstern. Man haller då en av dem under bläster i (50 min., medan upphettningsperioden för var och en biir ISO min. Plåtmantelns nedersta del (ventildelen) tages av 10—12 mm plåt, mellandelen 8—10 mm, kupolen 8 mm, bottenplattan 12—15 mm. Lufltät nitning! Murverket 500 mm tjockt lamnar mellan sig och mantein en 50 nun »svällspringa». En dylik av 1 % av höjden lämnas ock mellan valv och mur. Skorstensmynningens höjd över /5 ■ QV
kupolen — H — , dar
* Fehlands ingenjörkalender förordar 120—150 m2 upphettningsyta per ton koks som i dygnet förbrukas i masugnen och 0,10 ton tegel för 1 m2 yta.