ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
302 JÄ RN ETS M ETA L LU KG I Q — kg förbränningsprodukter i sekunden F = mynningsarean. Mynningens diameter lages helst l/< av H. »Slabharp»-tegel tages i förbränningsschaktet, kupolen och ovre halvan av rustet, sen Bjuv eller Höganäs. Gasledningen 500 600 mm i diam. Varmblästerledningen ges en inre diameter av 600—1000 mm beroende på blästerbehovet. Plåtgrovleken 8—10 mm. Isolering bäst av innerst möjligast glall fasontegel och mellan del och plåten etl skift Höganäs asktegel. Skivkompensatorer anbringas på var 10:e ni. Tåttor och tättställningar. Genom den s.k. tättställningen ledes blästern Iran varmblästerröret ned eller upp till forman och inkommer i denna genom den s. k. tättan. PI. XLIII lig. 1 visar den gamla svenska tättställningen (horisontalprojektion) med tätta. Vi brukade nämligen förr här i Sverige framleda blästern i ett i hyttgolvet nedgrav! rör, vilket därigenom blev nödtorvteligt isoletal. Dar detta rör framkom lili masugnen grenades det med en gren till vardera formbröstet, om två formor användes. Milt for vardera forman krökte della grenrör upp ur marken och i den vertikala delen inpassades ena benet av en 90-graders rörkrok. Densamma kunde då höjas och siinkas efter behag. På krokrörets horisontala ben träddes så, som fig. visar, eil mellanstycke, i vilket den inslipade tättan kunde skjulas fram och tillbaka. Saintliga dessa rör äro av gjutjärn och därav är ock tättans »bakre» del, medan dess in i forman stickande inre ända göres av tunn jårnplåt. Med denna anordning kan man fullkomligt inrikta tättan i vilken riktning och ställning som helst. Man skiljer mellan öppna och slutna formor. Med del forrå menar man att tättan sticker in elt stycke i forman titan all fylla densaminas öppning, med slutna åter dar den fyller formöppningen. Vid de öppna formorna måste man se till, att tättan inskjutes just j-imnt så myckel i forman, att varken bläster återutkastas eller kali luft insuges med bläster-strålen. Vid kok och oren gång i masugnen är det emellertid svårt att med öppna formor få in behövlig blåsterkvantitet i masugnsstiillet och dårfor overgår man allt mer till s. k. slutna formor. Tättställningar för dylika visas dels på pi. XLIII, fig. 2, 3 och 4, dels visas en i Sverige godbefunnen tätta å pi. LIV fig. 1 samt en engelsk tättställning å samina pi. fig. 2, vilka, kombinerade, liimna en utmärkt konstruktion. Den gamla konstruktionsregeln om 6° sido-lulning i tättrören tyckes man numera, åtminstone vid slutna formor, ej hålla på. Dar man går med hel bläster anordnar man numera alltid blästei-ledningen i form av etl runt om pipan på pippelarna uppburet rör, varifrån grenrör nedgå till var och en tätta. Tättställning och grenrör höra, så som å fig. 2 pi LIV visas, sluta till varandra med sfäriska