JÄRNETS UTBIUNGANDE UR MALMEN
303
glidytor till underlättande av inriktning och däntagning, varjämte varje tättrör hör förses med regleringsspjäll. På det all ej onödigt med värme må förloras mellan blästerhuvudledning och forma är bäst alt göra även tättrören dubbelväggade med eil a två lager asbestpapp emellan. Arbetarna kunna även då inera ogenerat hantera de olika tättdelarna. *
c. Rekuperativa varmapparater.
Sådana äro av Hera orsaker ännu ej använda för uppvärmandet av masugnsbläster. En av orsakerna är, att vi först pa senaste lidei börjat kunna fabricera krympfria legelrör, varför, ined den pression masugnsblästern vanligen har, det skulle blivit oerhörl stor läckning i apparaten, och troligtvis biir, Irots nutidens bättre rör, läckningen i alla fall för stor. Ett annal hinder att använda dylika apparater har legat i, att de varit så svårsotade, men delta verkar nu mindre hindrande, sedan man lärt sig rena masugnsgasen så fiillständigt.
8. Masugnsprocessens kemiska förlopp.
Vid en igångvarande masugn uppsältas i pipans uppsåttningsmål malm och kol, vanligen också särskilda slaggbildande medel och någon gång även järnskrot. Nere i masugnens s. k stalle inblåses genom blästerformorna luft. Denna luft förbränner större delen av de ned till formorna kommande kolen, först huvudsakligen till kolsyra men även en del endast till koloxid, därvid i stallet alstrande en hög temperatur Den först alstrade kolsyran omsattes emellertid snabbt till koloxid av de glödande kolen, vilken omsättning orsakar en tem-peralurnedsättning. De parlier, där blåsterstrålarna åstadkomma kol-sy real string, kalias foci och hava enligt en uel forskare nåslan sfärisk form. Den med luften inkominande fuktigheten omsättes i foci till väte och koloxid. I stallet alstras även koloxid vid direkt reduktion med kol av järnoxidul, manganoxidul, kiselsyra och fosforsyra.
Gasblandningen utanföre foci, först bestående av kväve, våle och koloxid, uppstiger sedan genom masugnspipan avgivande värme åt del motande godset och verkande reducerande på mötande oxider — järnoxidul, järnoxidoxidul och järnoxid, manganoxidul, manganoxidoxidul och mangansuperoxid, varvid den blandas med av koloxid uppkommen kolsyra, med av beskickningen avgiven kolsyra, som dels varit innesluten i kolens porer, dels avskills ur karbonater men ibland även delvis erhålles från kolande brander, och med kolväten och väte samt litel kväve, avdestillerade från kolen saml med vattenånga = beskickning-ens fuktighet. Den genom uppsättningsmälet och gasledningarna
* Om apparater för mätande av blästerns tryek och pression, se Allmänna Metall-urgien.