ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
314 JÄRNETS METALLURG! nytta, emedan densamma, forsiggående Lill största delen nere i rasten dar då anrikar gasernas koloxidhalt, vilket anrikande i sin tur kommer att strax ovan göra dessa kraftigare reducerende, än då de hålla mera kväve. Inträffar så, att denna direkta reduktion till god del sker med i överpipan utdissocierat kol, så är vinsten dubbel genom att de bortgående gaserna då hålla mera kolsyra än eijes. Att döma efter A. Tamms gasprovsanalyser i J. K. A. 1882 tyckes emellertid i våra träkolsmasugnar den direkta reduktionen ske till övervägande grad med träkol och orsaka minskad kolsyrehalt i bortgående gaserna. Dessa Tamms undersökningar giva elt gott svar på frågan om den direkta reduktionens betydelse, om man jämför medelresultaten från de hyttor som visade sig gå med den minsta och den högsta sådan saml ur Tamms tabeller uträknar några där ej direkt inskrivna värden. Se lab. LVIII. .Jag har ur tabellerna tagit de sex hyttor som visat minsta a (medeltal 10) och sex som visat mesta b (medeltal 16) direkta reduktionen. Det har således i de senare b åtgåtl i banko mera kol för direkt reduktion än i de förra a, varför ft-hyttorna ock, om den gamla teorien hölle streck, borde vid lika oxidationsgrad på malmerna visa mycket sämre smältningsresultat. Vad malmernas medeloxida-tionsgrad angår svarar mot 16 % reduktionskol vid b-hyttorna 93,9 och mot 10 % r. k. vid a-hyttorna 93,6 oxidationsgrad, således prak-liskt laget densamma. Per tunna kol ha visserligen vid b-hyttorna smälts endast 1,3 o ctr mol 1,4 3 vid a-hyttorna, men delta motväges füllt av att de förra utbringat 67 skålp. tackjärn mot de senares 64 skålp. per tunna kol. Forhållandet CO2: CO är alldeles omvänt mot reduktionskolsåtgången eller 0,6 3 vid b mot 0,9 o vid a, d. v. s. vid a i banko större mot vid b, och delta vore för b ett stort fel om det medfört sämre tackjärnsutbyte per tunna kol, men nu är det tvärtom vid b större tackjärnsutbyte, och då är det i stallet vinst att få kraftigare gas till rostugn och varmapparat. Tråkolsåtgången i vikt-% av tackjärn är visserligen större vid b än vid a, men den obetydliga skillnaden därvidlag orsakades av litet sämre kol vid ett par av de förra hyttorna. Ännu tydligare framträder den direkta reduktionens ofarlighet för att ej säga önskvärdhet, när man ser till medelugnshöjd och medeldrivning, ty den minsta medelhöjden med största drivningen och största direkta reduktionen har lämnat största tackjärnsutbytet per tunna kol och bästa masugns-gasen. Invändningar ktinna ju alltid göras l. ex.: l:o. Det där var då det, men därför är det ej sagt, detgällernu, sen vi gjort så stora ändringar i pipprofil, drivning, blästervärme m. m. och fått så mycket sämre kol; 2:o. Om det där också gäller för träkolshyttor, är det ej sagt, att