316 JÄRNETS METALLUHGI
vol. kolsyra och 23 vol. koloxid återstå, varav viktsförhällandet
i detta fall bür = 0,8 9.»
Om man åter med några metallurger antager att beskickningens kolsyra utdrives först så långi ned i masugnspipan, all den därstädes av de glödande kolen omvandlas till koloxid, så sker uträkningen på samma sätt, blott nied den skillnaden, all man då minskar gasernas koloxidhalt i st. f. kolsyrehalten.
»Slutligen har på nedanstående sätt även beräknats, huru mycket av det till 100 skålp. tackjärn förbrukade rena kolet som i formornas närhet blivit förbränt till koloxid, och huru mycket som därav åtgålt till direkt reduktion av malm samt sådan kolsyra, som utjagats ur den uppsatta kalkstenen. För Dalkarlshyttans C-beskickning visade den förut utförda beräkningen att per 100 skalp, tackjärn i gaserna ingålt saminanlagl 69,7 skalp, kol, vilka i gaserna motsvaras av 131 skålp. syre, varav 56,9 skalp, syre kommit från uppsatta kol, malm och lim. Från blästern härröra således 74,1 skålp. syre, vilka med 55,6 skålp. kol bilda koloxid. För 100 skålp. tillverkat tackjärn var de uppsatta Iräkolens hall av rent kol 66,6 skålp. och om därifrän av-räknas dels 4 skålp., som ingått i tackjärnet, dels även 55,6 skålp. som blivit i formornas närhet med bläster* förbrända till koloxid, så återstå 7 skålp. kol för direkt reduktion.»
Naturligtvis måste, för att en dylik beräkning skall giva riktigt resultat, som Tainm också påpekar, ordentliga generalprov vara lagna och analyserade av såval kol, malm, lim och tackjärn samt gas, vartill bör läggas, att har hyttan öppet uppsåttningsmål så måste man utröna vilken gaskvantitet, som lämnar den genoni detta, och vilken genom gasrören, samt taga prov å båda gaserna. I kolet, som åtgått för direkt reduktion, ingå då ock de kvantiteter som behövts för utredu-cerandet även av Si, Mn, P (och S vid sulfater).
F. Wüst har** uppställt etl med Tamms goil överensstämmande beräkningssätt för del vid den direkta reduktionen av järn i masugn åtgångna kolel. Så sager han att denna kolinängd kan beräknas efler formeln:
X = A — (ß + C + I) + E + F), dar:
A = den medelst bränslet tillförda kolmängden,
B = » vid formorna av blästern oxiderade kolmängden, C = » av bläslerfuktighetens syre oxiderade kolmängden, 1) = » i tackjärnet ingående kolmängden,
E = » i form av kolväten med gaserna bortgående kolmängden och F— ■» för reduktion av Si, Mn och P åtgående kolmängden.
Denna kvantitet Å' säger han kan ha uppkommit dels genom
* Blästernas fuktighetshalt bör tagas i räkning vid denna förbrännine.
* * S. u. E. 1911 sid. 953.