ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
JÄRNETS UTBRINGANDE UR MALMEN 317 direkt reduktion av järnoxider, dels ock genom kolsyras reduktion med kol, men han söker bevisa, att det senare också är i verkan lika med direkt reduktion. Kvantiteterna 3, I) och E erhållas direkt ur analyserna av koks, tackjärn och gaser, medan B och C måste beräk-nas efter tagen kännedom om kvantiteten av den förbrukade blästern och dess vattenhalt, och kan den förstnämnda, d. v. s. blästerkvanti-teten, beräknas genom jämförelse mellan summa kol som tillfört» masugnen (däri ingående även karbonatens) samt gasens kol- och kvävehalter. Av blästerkvantiteten fås sedan blästerns fuktighetshalt (= ytlre lüftens fuktighet för tillfället). F är lätt alt beräkna, när man vet att de Ire ämnena Mn, Si och P låta utreducera sig endast direkt med kol, och man känner tackjärnets analys. Efter genomräknande av 4 olika masugnars väl utforskade för-hållanden kommer så Wüst till, all vid dessa skulle åtgått i % av hela den åtgångna kolmängden för direkt reduktion: vid 1 10 %-igt 2 Martin- 3 Bessemer- 4 Thomas- spegeljärn tackjärn tackjärn tackjärn 6,5 % 10,3 % 11.0 "/<, 13,4 % Mathesius har dels påvisat,* huru många felkällor som kunna inverka till förryckande av resultatet vid dylik beräkning, dels bestritt det riktiga i att betrakta kolsyrans reduktion med kol likvärdig till sin verkan med den direkta reduktionen. Den senare invändningen kan nog ej fasthållas, men väl den forrå, och givetvis äro svårigheterna vid dessa beräkningar både många och stora. Vårniebalansen vid en masugn och masugnens nyttiga effekt äro lika svåra att säkert beräkna, ly även diir spela en massa svårbestam-bara faktorer in. Med en ugns värmebalans menar man forhållandet mellan de olika iindamål för vilka det i ugnen alstrade + det ugnen tillförda värmet blivil använt; med dess nyttiga effekt åter forhållandet mellan den värmekvantitet som vid ugnen i fråga använts för själva processen och summan av allt i ugnen alstrat och densamma tillfört värme. Vid värmebalansen förekomma så följande faktorer: Inkomster: a. med blästern tillfört värme, b. genom koloxidation alstrat värme. Vtgifter: c. varmeåtgång vid reduktion av järnets oxider, d. » » » » manganens oxider, e. » » » » kiselsyra, S. u. E. 1911 sid. 1380.