318
JÄRNETS METALLURGI
f. varnieåtgång vid reduktion av fosforsyra,
g. » » » » blåsterns (och någon liten del av be-
skickningens) fuktighetshalt,
h. varmeåtgång för kolsyrans utdrivande ur malm och lim,
i. » » fuklighetens » » » » »
k. » » bränslets flyktiga beståndsdelars avdestillering,
l. » » tackjärnets smältande och överhettande,
m. » » slaggens » » »
n. värmeförlusten med bortgående gaserna och solet,
o. » genom ledning och strålning,
p. » » kylvatten.
Härtill skulle komma som inkomster t. ex. det varme som frigøres vid slaggämnenas kemiska forening, järnets kolbindning, manganens d.o, järnets forening med kisel och fosfor och om vilka kvantiteter vi ha föga säker kännedom. Frånsett då dem skulle balansformeln te sig:
a + — (c 4- d -(- e -|- f 9 + + 1 + m + n + o + p) — 0.
Vid beräknandet av masugnens nyttiga effekt uppsätter man i täljaren alltid det varme som åtgått vid utreducerandet av de i tack-järnet ingående ämnena 4- det värme som behövts att bringa tack-järnet i smält form, det senare = summan av tackjärnsämnenas upp-hettning från beskickningens begynnelsetemperatur till tackjärnets smältpunkt -f- det sistnämndas smältvärme. Men går tackjärnet smält till »mischer» eller bessemerkonverter, bör härtill läggas även över-hettningskvantiteten, likaväl som det är füllt berättigat att, om slaggen nyttigt användes (granuleras till cement eller gjutes liil tegel), dess smältvärme medtages och att gasens eldningseffekt åtminstone i gas-maskinerna inräknas och egentligen även dess effekt i varmapparat och rostugn. När man vanligen talar om en masugns nyttiga effekt, tanker man sig densamma dock blolt enligt formeln:
c + d + e + (f) + l a + b '
då /' ingår endast vid Thomastackjärn. (Bokstäverna med samma betydelse som tomt.)
W. G. Gillhausen har* undersökt värmebalansen vid blåsandel av samma fyra beskickningar som Wüst (se ovan) senare beräknat åtgången av »direkt» reduktionskol för och därvid kommit till nedan anforda siffror, vilkas osäkerhet han dock själv påpekar: Man kan ock ej få bättre bevis på osäkerheten hos dylika beräkningar än av dessa med yttersta noggrannhet gjorda, ty vid undersökningen III räcka inkomsterna ej till utgifterna på 6,2 0% när och dock finnes dar inget över för förlust genom strålning och ledning och i IV endast 0,5 8 %.
* S. u. E. 1910 sid. 1956.