22 JÄRNETS METALLURG!
1 början av 1300-talet ägde Birger Person delar i Närikes järnberg (Lerbäcks bergslag). Hans mag Ulf Gudmarson gift med heliga Birgitta 1316 ärvde dem.
1340 erhöll Lerbäcks bergslag Västra berget samma privilegier som östra berget förut hade. Var della senare låg vet man ej, och Hildebrand tror ej, alt del låg i Östergötland, ty i Lerbäcksbrevet står oestra bergona ther samostans, men som öster om Lerbäcks bergslag ej finnes andra gamla malmgruvor än de i (Godegård) Hellesla och Vånga, och i dessa socknar går en gammal sägen oin alt Vånga stålgruva vid Glan är Sveriges äldsta järngruva, och som man vet, alt från Vånga logs allt smide, som åtgick liil Lin-köpings domkyrka, saml att Vånga aldrig haft myrmalmssmide, ävensom all inånga hyttor nämnas där under Gustav Vasas lid, så är det troligt, all med Östra berget i alla fall inenades Glansgruvan.
1354 nämnes Lindesbergsgruvorna i Norbergs privilegier.
1366 nämnes järngruvor i Tuna och samma år erhölls järnmalm i Bärke och Gränge (Norrbärke och Grängesberg).
1366 nämnes Skinsäckebergs gruvor (.Skinskatteberg).
1377 funuos två järngruvor i Hellestada (Hellestad), Östergötland.
1384 omtalas Vikagruvorna (Vikmanshyttegruvorna?) i Hedetnoia socken.
1413 utfärdades privilegier för östra Värmlands gruvor.
1413 omtalas Lars ringmakares berg i Noraskog såsom så ansenligt, all del gav 2 >/2 ganger mera järn i skatt än Lindesbergs och Lerbäcks tillsanimans.
1420 begärde Betsbergsmännen (Bispberg) nya privilegier. Gruvorna äro således äldre.
1447 erhöll Vadstena klosler redan Iran 22 bergsmän vid Näveberget järn (Nävekvam).
1486 lanns redan bergsfogde anställd vid Garpberget (Garpenberg).
1525 f'örst har man säker underrättelse oin Godegards gruvor (Östergötland.)
1530 eller något före börjades brytningen i Dannemora.
Före 1525 pågick järnmalmsbiylning i Gladhaminars socken i Småland. Samtidigt som bergmalinen började brytas ur dessa fyndigheter anlades vid eller i närheten av dem hyttor, och som till varje hytta behövdes eil par hälgar, så nämnas skilda bergsmän i skattelängderna s. s. ägare av »ett par» tillsanimans, eller en såsom ägare lill »eil par», »två par» o. s. v. I Kopparberget utgjorde 16 fjärdeparter ett par, säger Sven Rinman, och räknades där Ursprungligen med 16 delar i var hytta, men 1288 var en fjärdeparl — av ett par efter vad av skattelängderna franigår. I privilegiebreven lillföisiikras bergsmännen skog för malmens utbrännande och smällning. Så få 1340 bergsmännen i Ler-bäck kvadratmil allmänningsskog härtill. 1413 fingo Åtvidabergs bergsmän privilegier både med strönnnar, vägar, skogar och alla andra stycken som bergsmännen hava på Kopparberget i Dalarne. 1458