JÄKNETS UTBRINGANDE UR MALMEN 32!>
uppsättningsmäl och vid Charlevilles i alt öppningarna till gasrören ej alls äro skyddade för dämmet just vid »släppen».
Godsuppsättningsmängden per saltning är minskad och per m3 kol ävensä och sammanställer man detta med att limmängden minskats med mer än V* och blästervännen avsevärt höjts, så fram-Iräder kolförsämringen tydligt.
Tackjärnsprocentens per uppsatt gods ökning och produk-tionsökningen per dygn respektive 9% på förut 46 och 5,84 ton på 17,6 9 ton samt minskningen i kolåtgång från 6,11 till 5,2 8 m3 per Ion tackjärn utgöra de mest glädjande bevisen på framstegen i den svenska träkolsmasugnsdriften och länder densammas utövare till den största heder. Visserligen skulle dessa siffror kanske ej blivit füllt så vackra, om alla masugnar medtagits i tabellen, men ett visst begrepp om eiet helas framsteg giva de dock. En god del av denna framgång är köpt genom malmanrikning, som i och för sig kostar penningar, så den ekonomiska vinsten är väl ej füllt proportionel], men är dock i alla händelser avsevärd, fast fortsatt framgång på denna väg hotas genom tilltagande kolbrist och kolförsämring.
Svenska träkoljärnets fraintid hänget till god del på möjligheterna: l:o. Minskad arbetskostnad genom ökad dygnsproduktion per pipa och genom förbättrade mekaniska anordningar,
2:o. Minskad kolkostnad genom anrikade och dock billiga samt mera lättreducerade malmer och lättsmält ringa slagg,
3:o. Masugnsgasens fulla utnyttjande och 4:o. Förlängda blåsningskampanjer.
ß- Koksmasugnarna. Erfarenhet i byggandet av koksmas-ugnar saknas fullständigt inom hyttpraktiken i Sverige, ehuru svenskar såsom P. T. Berg och A. Sahlin i utlandet utmärkt sig såsom koks-masugnskonstruktörer. De med koks drivna masugnar vi hava äro ej annat än nägot ändrade träkolshyttor, och skola vi söka reda ut den lämpligaste profilen för en verkligt god svensk koksmasugn, så få vi därför vända oss till utlandet med vårt studium. Därvid är del ju naturligt, att vi ha alt söka vårt ideal i del land, som har förhällan-den närmast överensstämmande med våra egna, och är det lätt att bevisa, att därvidlag detta land är Amerikas Förenta stater.
l:o. De använda en utmärkt koks. .Ja, med de dyra fraktkost-nader, vi hava från stenkolsländerna, bör det givetvis för oss vara inest ekonomiskt antingen köpa bästa koks eller skaffa oss bästa koks givande stenkol, ty all frakta hem onödigt med aska är ingen idé och att frakta lös, dålig koks ger enorma omlastningsförluster.
2:o. Amerikanarna använda rika mullformiga beskickningar. Ja, rika sådana böra även vi bemöda oss om att smälta, ty att med så dyrt kokspris, som det vi — relativt mol utlandet — komma att få