JÄRNETS UTBRINGANDE UR MALMEN
331
dragas med, är det oekonomiskt fabricera onödigt med slagg. Men skola vi härvid få användning även för sådana malmer, som komma mindre rika ur gruvan, så få vi anrika dem och få dem då i sligform, en form närmande sig det amerikanska malmstoftet, om ock mycket angenämare att behandla.
3:o. Höga arbetskostnader — i Amerika orsakade trots hög arbets-intensitet av högre avlöningar — i Sverige trots lägre avlöningar av lägre arbetsintensitet!
Se vi då till vilken form i allmänhet gives de amerikanska kokshyttorna, så Anna vi, att de byggas smärtare i forhållande till höjden, än de europeiska. I tabeli LXI finnas anförda en del värden från goda amerikanska koksmasugnar samt för två nya europeiska, byggda enligl amerikanskt monster.
Ur tabellen erhålles en medelsiffra för ms ugnsrymd per ton tack-järnsdygnsproduktion = 1,3 2* vid 51 % järnhalt i beskickningen. Tager man endast med de amerikanska med 53 % järnhalt, erhålles värdet 1,2 4, vilket senare tyckes borde kunna räcka vid en energiskt driven svensk kokshytta med något rikare beskickning och om rostas till oxid.
forhållande till
sligen upp-
höjden ställa sig vid:
I
tabeil LXI:s 12 koksugnar tabeil LX:s 6 storetå träkolahyttor
måttet från ställbotten till gasuttagens mittlinje . 0,89 1 0,952
» » » » formornas » . 0,087 0,038
» » » » rastens overkant . . 0,247 0,223
» på bukcylinderns höjd . 0,081 0,273
» » ställdiametern 0,15 1 0,086
» » bukdiametern 0,230 0,1 69
» » diametern vid gasrastens underkant . . 0,165 0,1 18
dygnsproduktionen i ton per kub.-m pipvolym . 0,757 0,264
En modern svensk pipprofil borde kunna tillverka 3 gånger så
mycket koks- som träkolstackjärn om formareor , blästertryck och dito
temperatur samt murverk sedan rättas efter le nya forhållandena,
men eljes framgår av jämförelsen, att våra träkolsmasugnar i förhäl-lande till sin höjd äro vida smärtare än de amerikanska kokshyttorna. Vi hålla lägre rast och högre buk och åtminstone det förra torde även vid koksblåsning vara att förorda. Däremot kan det vara frågan om huruvida ej de i koksmasugnar sä allmänna skullningarna skulle bliva svårare vid högre än vid lägre bukcylinder all den stund skull-ningarna i dessa hyttor bruka bilda sig nu just strax ovan korsbandet.
Per ton i dygnet förbränd koks räknar man vanligen 6 cm2 formarea och tagas formorna allt efter ställvidd och blästertryck med
* I Tyskland räknar man med 1,1—3 ms rymd per ton tackjarn allt efter som be-skickningen är rik och koksen god till.