332 JÅRNETS METALLURGI
—300 nun inre öppningsvidd, men antalet av formor anses passande om del tages efter formeln
* ställomkretsen i formnivån i meter
1.5 +1=«.
Blästertrycket tages mellan 0,2—1 kg pr cm2 alit efter mindre eller inera täppande beskickningar. Blåsmaskinens verkningsgrad antages vanligen =0,7 och blästermängden uträknas efter formeln
4, i 6 • A ■ p
Q == V • , där Q = per minut behövlig luftmängd av vanlig
temperatur och tryck, A = viklen av kg koks per dygn, p = koksens kolhalt och q = 0,8o.
Hanemann räknar åter med ett ungefärligt värde gällande likasom ovanstående för såval träkols- som koksmasugnar eller
Luftmängden per minut = (1,2 5 a 1,4 o) 4C, dar C = per minut förbränt kol.
b. De olika tackjärnssorterna.
Då vi nu gå all behandla framställningsvillkoren för olika tackjärnssorter, så tillåter varken arbetets omfang eller den vid berg-skolorna för ämnet anslagna tiden all behandla detta från andra än rent svenska synpunkter, d. v s. söka utreda forhållandena vid blåsandet av de tackjärnsslag, som hos oss lillverkas eller kunna tånkas inom de nännaste åren bli tillverkade här i landet. Vi lämna därför alldeles å sido l. ex. blåsandet av kokstackjärn för sur bessemer och för puddling.
De tackjärnssorter vi blåsa äro:
ct. Träkolstackjärn för
l:o lancashire,
2:o vallon,
3:o sur martin,
4:o basisk martin,
5:o sur bessemer,
6:o s. k. kanontackjärn och vanligt gjutjärn saml
7:o exporttackjärn.
ß. Kokstackjärn :
l:o för basisk bessemer,
2:o » 2:a basisk martin,
3:o » gjuteribehov.
a. Träkols tackjärnssorter na.
l:o. Lancashiretackjärnet. Numera blåses detta tackjärn vanligast med så hårdsatt gång, att de kallnade tackorna visa ett helvitl eller som högst kantgrått brott. Den förr använda sättningsgraden var halv